Vanebilisterna mönstras ut

I ett tidigare inlägg skrev jag bittert att mycket av bilandet idag görs av äldre män och att när de så småningom blir av med körkortet, så kommer bilismen minska betydligt. Mina indicier är inte bergsäkra men inte heller värdelösa. Nu kommer nya fakta:

I senaste nummret av Västtrafiks personaltidning Strålkastaren intervjuas Caroline Almgren, företagets marknadsanalytiker. Hon säger att bästa förutsättningarna för ett ökat kollektivåkande finns i gruppen 40+, utan småbarn, som kör bil idag och som bor i områden med konkurrenskraftig kollektivtrafik, t ex alla storstäder. Jag instämmer helt och har skrivit syrligt om detta i inlägget Bli av med körkortet och bli barn på nytt.

Så jag räknade lite på det. Anta att folk kör lite bil efter 70. Då kommer alla 40+ sluta köra bil om 30 år, men om bara sex år kommer 20% av dem sluta. Anta vidare att Västtrafik på sex år lyckas påverka ytterligare 20% att sluta åka bil överallt varje dag. Då har denna grupp minskat sitt vanebilande med 40% om sex år! Det är ju uppbyggande!

För den som kör till jobbet varje dag så räcker det att ställa bilen en gång i veckan för att minska bilandet med 20%. Tänk hur rusningen skulle se ut om 20% av alla bilarna försvann!

Färre p-platser i innerstan



På miljöbloggen Ecoprofile skrev jag om hur Malmö och Göteborg tar bort tusentals p-platser i centrum de närmaste åren för att ersätta dem med bostäder och annat. Men även Stockholm gör så, man bygger bostäder på fd infartsparkeringar i stadsranden. Om man kombinerar detta med marknadspriser på kvarvarande p-platser och ljusskyltar som visar var det är ledigt och ej, så kan det bli lika betydelsefullt som trängselskatten, som minskade rusningstrafiken med 20%.

Ecoprofile: Malmö och Göteborg ser över parkeringen
SvD: 1700 p-platser kan försvinna

Jag har funderat lite över trängselskatten. Den minskar trafiken ner till en nivå där trafiken flyter. Jämfört med ständiga köer, dvs stillastående trafik, representerar det en ökning av av kapaciteten, inte en minskning. Därför är färre p-platser väldigt viktigt för alla som vill att antalet bilar i innerstan ska minska i absoluta tal.

Glöm inte geometriövningen: En parkerad bil mäter 2x4 eller åtta kvadratmeter, plus minst lika mycket utrymme för att komma i och ur p-rutan. Sexton kvadrat alltså, det är stort som ett sovrum eller ett kontor. I ett trevåningshus lika mycket som en lägenhet (3x16 = 48 kvadratmeter per lägenhet).

Enligt hängseln-och-livrem-principen bör färre p-platser och färre vanebilister medverka till en betydande minskning av bilandet i innerstäderna. Hoppas hoppas!

Jag är värd att bli tjock!

Bra att det inte kallas hälsoglass i alla fall!

Hoppas miljöbilen går samma väg som hälsoglassen!

Det är jag värd

Asus EEE är prylen som inte är från Apple, men som ändå är omåttligt cool

Jag har länge gått och tänkt att jag ska köpa den där nya prylen. Inte för att jag behöver, utan för att jag vill ha. Jag vill unna mig. Jag har frågat runt lite och alla håller med om att jag ska unna mig fler prylar.



Och dom har verkligen rätt. Jag behöver inte tänka på det där med miljön. Jag blir visserligen ledsen över att vackra landskap skövlas för att göra plats för köpcenter och motorvägar, men jag ska inte tänka på det. Det som får mig att må bäst är att köpa en pruttibangbang som skyddar mig från allt det tråkiga därutanför.



Jag vill ju inte känna vinden mot ansiktet eller doften av regn, hemska tanke.



Så det är bäst att asfaltera mera. Bort med alla trädkramare!





Faktum är att jag ska asfaltera gräsmattan på min tomt för att få plats med fler bilar.



Bilarna kör jag till köpcentret där jag köper naturfilmer för att visa på min nya tv, för det är jag värd.

Och när jag tröttnat på naturfilmerna så tar jag och flyger till Thailand, där jag unnar mig ännu fler nya prylar.



Så nu har jag lärt mig. Motstånd är meningslöst. Jag ska inte sätta mig emot den naturliga utvecklingen mot högre välstånd. Det är jag inte värd. Eller jag är värd det, men inte på det sättet. Krångligt det här...

Barn är farliga, bilar är säkra?

Skolbarn i Kristianstad ska utrustas med sändare så att bilister och bussar inte mejar ner dom. En del av artikelinnehållet verkar faktiskt vettigt men det finns ändå en och annan jubelkalkon att göra sig lustig över.

Sändare på barn kan minska bussolyckor



Skolbussen ska få en extern högtalare så att föraren kan ryta åt barnen när de "springer utan att ha koll på den övriga trafiken". Vore det inte bättre om "den övriga trafiken" såg sig för, kanske saktade ner lite? Jo, och se, det tycks trafikfolket ha tänkt på! På prov ska man nu testa om det kanske vore bra att sänka hastigheten till 30 vid busshållplatserna. Man vill ju inte att barnen ska bli överkörda vid busshållplatserna (men på andra platser går det bra).

Om barnen ska ha sändare så borde alla bilar i konsekvensens namn ha mottagare. När barnen närmar sig så aktiveras ljudsignaler och saftblandare på taket, samtidigt som bromsarna appliceras automatiskt.

Det har blivit en del inlägg om barns säkerhet i trafiken i den här bloggen. Om sanningen ska fram så bryr jag mig mindre om barnen i sig. Det viktiga för mig är att alla ska kunna röra sig fritt, tryggt och säkert i stan, även om man väljer att inte "skydda" sig med ett ton plåt, skrot och metall. (Vägverket kallar ju folk för "oskyddade trafikanter" så fort de lämnar bilen hemma)

Städerna är byggda för folk som kan och vill köra bil. Men alla har inte, eller får inte ha, körkort. Ibland får man inte köra även om man kan och vill, efter en blöt kväll på stan t ex. Men oj, stan förutsätter bil! Hur blir det då? Är biltrafiken i själva verket helnykteristernas hemliga vapen? Drick aldrig en droppe alkohol, för då kan du inte köra biiiilll, hu va hemskt! Jag ska aldrig mer ta ett glas till maten!! Hehe.

Allvarligt, bilarna borde få köra på fotgängares och cyklisters villkor, inte tvärtom! Ner med övergångställen och trafikljus, fram för fler gågator och gårdsgator!



Den här könsdiskriminerande bilden visar Drottninggatan i Norrköping. Det är en kombinerad spårvagns- och gågata. Spårvagnarna glider förbi i ungefär 10 km/h, joggingfart.

Fotgängare är trafik, bilar är hinder

Jag gillar att följa den politiska debatten i Sverige. Många partier har vettiga synpunkter. Samtidigt är det helt omöjligt att rösta på en del av dem enbart för att de har en så hjärntvättad bilkramarmentalitet. Det gäller främst moderaterna.

Här säger Lars-Olof Andersson (politisk hemvist okänd) på trafikkontoret att fotgängarna är ivägen för bilarna på Korsvägen. Men det är tvärtom. Korsvägen är en destination, inte en trafikled. Runt Korsvägen finns Liseberg, Universeum, Världskulturmuséet, Svenska Mässan, hotell, restauranger, butiker, allt på gångavstånd från allt annat. Det är massor av fotgängare överallt, som myror i en myrstack. Det är fem minuters promenad till Avenyn, och på en kvarts cykeltur når man allt av intresse i Göteborg. Det finns täta avgångar åt alla håll med spårvagn och buss också.

M-politiker vill gräva ner spårvägen vid Korsvägen



Roland Rydin, moderat i trafiknämnden, tar det ett steg längre och vill gräva ner spårvägen för att "släppa på" mer biltrafik. Men biltrafiken hindrar cyklar, fotgängare och spårvagnar. Hållplatser i tunnel förlänger avståndet som resenärer behöver gå för att komma till spårvagnen. Fler hindrande bilar på Korsvägen betyder också fler hindrande bilar på andra ställen i stan. De ska ju köra till och från också.

Bilarna tar mest plats per resenär
Anledningen till att jag rackar ner på just bilarna är att de tar sån otroligt stor plats. En bil mäter 2x4m eller 8 kvadratmeter och de flesta innehåller en eller två personer. Det blir fyra till åtta kvadrat per person, som ett mindre kontor ungefär. Klart att gatan korkar igen om alla ska ha med sig sina kontor eller dotterns lilla sovrum med sig. En spårvagn mäter cirka 2,5x30m med 80 sittplatser vilket ger en kvadratmeter per sittplats. I rusningen är spårvagnarna fulla medans bilarna har en enda person i.



Korsvägen behöver färre bilar, inte fler. Korsvägen behöver också en söder-öster-sväng för spårvagnar så att dessa kan köra direkt från Liseberg station till Chalmers och Sahlgrenska. Det skulle spara mycket tid för de som tågpendlar med Kungsbackapendeln.

Bilderna kommer från Aftonbladets blogg.

Töntigt med nollvisionen

Sedan några år slår sig trafiksverige för bröstet och säger att man vill ha "noll döda i trafiken", det vill säga att ingen ska köra ihjäl sig med bilen, eller meja ner nån annan mha bilen. Det kan vi pröjsa en massa miljarder kronor på, väl satsade pengar tycker man.

Knappast, så länge pengarna går till biltrafiken. Tågen är nämligen helt säkra redan idag, det är bara att köpa biljett och stiga på! Mellan 1996 och 2005 var det fyra tågpassagerare som dog i Sverige. Tråkigt för dem och deras anhöriga, men ändå ingenting jämfört med de över 400 som dött i biltrafiken, inte på tio år utan varje år.



Men hur är det, är järnvägen sådär helt idiotsäker? Nja, under samma tidsperiod skedde ett antal sk plankorsningsolyckor, det vill säga att bilister kör upp på järnvägspåret framför ett tåg. Sådana sk olyckor ledde till 74 dödsfall. Så; fyra tågpassagerare, och sjuttiofyra bilpassagerare som dör på järnvägskorsningar, på tio år.

Hur gick det till när de fyra tågpassagerarna dog? Var det någon hemsk olycka där ett tåg med fyra passagerare spårade ur? Nej, det var två personer som steg av eller på ett tåg i rörelse, och en person som föll eller hoppade av ett tåg i rörelse. Ägna dig inte åt sånt så överlever du! Den fjärde dog av "annan orsak".

Men är det inte fler som åker bil än tåg? Ja, men det förklarar inte siffrorna. Det sker 150 miljoner tågresor varje år i Sverige. Sammantaget reser tågpassagerarna tio miljarder kilometer varje år. Och ändå sker det färre än ett dödsfall om året.

Så det bästa sättet att öka trafiksäkerheten är att låta bilisterna åka kollektivt. Då minskar olyckorna garanterat. Och säg inte att Sverige är glest, för över hälften av Sveriges befolkning bor inom fem kilometer från en järnvägsstation. Cykelavstånd!


Bygga ut järnvägsnätet för snabbtåg är också ett bra sätt att öka säkerheten. I Frankrike gjordes 1,2 miljarder resor med TGV under tågens första 25 år. Under den tiden dog 2 (två) passagerare. Ytterligare fem dog i terrorattacker. I Japan har man gjort fyra miljarder resor med Shinkansen-tågen på 40 år utan en enda dödsolycka.


Bilden kommer från en artikel i Treehugger.

Likadant är det med spårvägar. Senaste femårsperioden var det fyra spårvagnsresenärer som dog. Medan det var 531 miljoner som reste. Under samma period skedde 370 kollisioner om året mellan bil och spårvagn. Spårvagn har alltid företräde framför bil eftersom spårvagnen följer spåret. Härav termen spårvagn.

Lägg ner nollvisionen. Satsa på spårtrafiken istället!

Läs om den svartvita bilden: Accident ferroviaire de la gare Montparnasse
Banverkets olyckstatistik
Person- och godstransporter på järnväg, kvartal 3 2007

As the TGV celebrates its 25th anniversary, high-speed rail travel confirms its successes in Europe and Worldwide

Bli av med körkortet och bli barn på nytt

I decembernumret av Västtrafiks personaltidning Strålkastaren skrivs det om att kollektivtrafiken måste anpassas efter en åldrande befolkning. Den som kommer tillbaka från en sjukhusvistelse kanske inte längre kan köra bil, samtidigt som man i övrigt har många år kvar av sitt liv. Och -- se upp, nu kommer det -- dagens åldringar har växt upp under bilismens guldålder och vet inte hur man åker kollektivt.

I Salzburg arbetar man därför med att hjälpa konvalecenter tillbaka till vardagslivet, till exempel med att se över trösklar och badrum i hemmet, men också på hur man ska sköta sitt resande. I Salzburgmodellen får man träffas i mindre grupper, 5-6 personer, träffa folk från kollektivtrafiken, provåka bussarna och gå på café efteråt. Arbetet anses såpass framgångsrikt att en grupp från Göteborg reste ner till Salzburg på studiebesök.

Reportaget i övrigt går ut på att det måste vara enkelt att resa kollektivt, man måste kunna inhämta information från en riktig människa och det måste finnas toaletter. Det är jättebra att kollektivtrafiken arbetar med att vara kundvänliga och tillgängliga för så många som möjligt.

Men helt klart är det ett problem att folk måste in på sjukhus och bli av med körkortet innan de kan tänka sig att ens testa att åka med kollektivtrafiken.

För tre år sedan gick SJ ut med att man skulle ta marknadsandelar från bilen, och i VDs presentation av kvartalsresultaten redovisade man bilens marknadsandel mot tågets på viktiga sträckor som t ex Stockholm-Göteborg. Men det har man slutat med nu, för bilismens andel minskar inte (men flygets gör det). En vanlig bensinbil släpper ut ungefär 80 kilo koldioxid enkel resa på den sträckan, tar mycket längre tid och erbjuder varken bistro eller trådlöst internet. Eller toalett. Eller möjlighet att slumra till.

Själv trodde jag att tågets attraktivitet på en sån sträcka tillsammans med miljö- och klimatdiskussionen skulle ge utslag i minskad andel för bilen på såna sträckor, men icke. Jag läste nånstans en stor del av bilandet i Sverige utförs av män i åldern 40-60 .

Jag drar ett samband mellan de här tre indicierna -- utbildning i att ta spårvagnen, bibehållet bilande parallelt med högklassigt tågutbud, och ålderspuckeln bakom ratten. De som fortfarande vanemässigt tar bilen är envisa gamla stofiler. I takt med att de blir av med sina körkort kan vi få se en betydande minskning i biltrafiken.

Men överraska mig gärna positivt!

Se även kommentarer i bloggen Please Copy Me