Svängfest på cykelbana skapar konflikter

Delsjövägen västerut

Den nybyggda rondellen vid korsningen Delsjövägen/Alfred Wigelius väg/Bögatan i Göteborg har alldeles för snäva svängar på cykelbanan. Jag ser att cyklisterna skär kurvan och kommer över på fel sida, vilket kan leda till konflikter. Troligen skär även gående svängarna eftersom gående sparar på stegen. Då blir det konflikter även mellan gående och cyklister.

Delsjövägen österut

Alfred Wigelius väg söderut

Det kan också bli konflikter mellan cyklister som ska österut och motortrafikanter som kör Alfred Wigelius väg söderut. Cykelbanan löper nämligen parallellt med Alfred Wigelius väg en bit. Cyklister som egentligen ska österut tvingas cykla en bit söderut för att sedan göra en plötslig och tvär sväng österut. Eftersom bilister först ser att cyklisten är på väg söderut kan de bli överraskade av cyklistens tvära sväng österut. Cyklisten upplevs då "plötsligt köra ut i körbanan", vilket i detta fall är en helt riktigt beskrivning.

Om inte cykelbanan kan rätas ut föreslår jag att markeringarna på asfalten anpassas så att svängarna blir mjukare, motsvarande hur gående och cyklister rör sig.

Handboken "Krav för Vägars och gators utformning" säger att för cykling i 30 km/h ska kurvradien ska vara 20-30 meter, och för 20 km/h ska radien vara 10-20 meter. Jag tror inte det uppfylls här. Det känns konstigt att cykelbanan ska ha snävare radie än körbanan i rondellen. Handboken ges ut av Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting. Kraven är tvingande för Trafikverkets byggen, men bara rådgivande för kommuner och övriga. För att trafiken ska flyta på utan onödiga konflikter bör man ändå följa riktlinjerna.

Vill man promenera från bostäderna vid Alfred Wigelius väg till hållplatsen och butikerna vid Bögatan, och om man vill spara på stegen, så är det kortast att gå rätt över rondellen. Vill man cykla är det enklast att cykla i körbanan med bilisterna, i alla fall om man är vuxen. Då blir det påtagligt vad stor rondellen är - en riktig trafikmaskin för biltrafik. Fast det är inte så mycket biltrafik här. I maxtimmen kör 200 bilister in eller ut från den korsande Bögatan.
Vill man öka gång- och cykeltrafiken så måste gång- och cykelvägar göras attraktiva, även i korsningarna.

Även Västsvenska Handelskammaren tycker att rondellen är kass.
Rondeller är ett otyg. Av Gunilla Grahn-Hinnfors, Ansvarig stadsutveckling Västsvenska Handelskammaren

Men det är jämförelsevis generösa svängradier för biltrafiken. Och fina ytor för fastighetsskötaren att köra gräsklippare på!

Tillägg 2021-01-14: Även snöplogen sneddar i de tvära svängarna. I fotot nedan, taget av Christian Bergek, Göteborg Direkt, syns att snöplogen sneddat först åt höger och sen åt vänster. Tipstack John S Jannesson. Klicka för större.

Efter missarna: Nu ska hela banorna plogas. GöteborgDirekt

Tillägg 2021-02-01: Gående sneddar. Bilderna nedan visar hur alla sneddar: gående, cyklister och snöröjaren. Gående sneddar även vid sidan av den snöröjda ytan. (Den ena bilden visar även hur mötande bilister bländar cyklister på dubbelriktade cykelbanor. Denna effekt minskas med två enkelriktade cykelbanor på ömse sidan gatan.) Klicka för större.

Säg sanningen om cykelhjälmar!

Glöm inte bilhjälmen!

Sveriges Radio P1 gjorde ett program om cykelhjälmar och intervjuade bland andra VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet. Debatten blir ibland uppriven, så VTI uttrycker sig diplomatiskt.

När olyckan väl sker är bilister lika benägna att få en skada mot huvudet som cyklister. Källa, se nedan.

Men allt som sades om cykelhjälmars skydd kan lika gärna sägas om bilhjälmar. När olyckan väl sker är bilister lika benägna att få en skada mot huvudet som cyklister. VTI-forskaren heter Anna Niska och bör vara medveten om detta. Förespråkar man inte bilhjälm bör man inte heller förespråka cykelhjälm.

VTI:s diplomatiska inställning är lite som att säga att 2+2=4,5, bara för att inte reta upp de som säger att 2+2=6. Försöker man vara kompis med alla genom att tänja på sanningen kan det sluta med att man inte har några kompisar alls.

Två cykelfrämjare intervjuades också, ordföranden Lars Strömgren och Take Aanstoot. De höll sig till fakta, för med fakta vinner man i längden. Heja!

Debatten om cykelhjälmen. Cykla i P1

European Commission, Traffic Safety Basic Facts on Cyclists, June 2017. (PDF)

Argument emot hjälmlag. Eriks blogg

Efter hjälmkampanjer: färre hjälmbrukare

Ökat hjälmbruk ses ofta som ett sätt att öka cykelsäkerheten, nu senast i Trafikverkets sk Aktionsplan. Även Danmark har erfarenhet av detta, se längre ned.

Men vad är effekten av hjälmkampanjer? Sedan mitten av nittiotalet har hjälmbruket bland barn ökat från ca 35% till ca 65%. Samtidigt har cyklingen till skolor halverats. Det innebär att antalet cyklande barn med hjälm faktiskt har minskat, eftersom antalet cyklister minskat fortare än hjälmbruket har ökat. Tabellen nedan visar cykeltrafiken till skolan indexerad till mitten av nittiotalet. Källhänvisningar efter texten.

	cykel-trafik	andel hjälmbruk	cyklister med hjälm
1990-talet	1,00	35 %	0,35
2010-talet	0,52	65 %	0,34

Det hävdas ofta att cyklingen minskat på grund av ökade avstånd till skolan. Myndigheten Trafikanalys har studerat nationella resvaneundersökningar och bekräftat att det är färre barn som bor inom en kilometer från skolan. Men de har också sett på andelen barn som bor 1-5 km från skolan, och konstaterar att denna andel ökat något. Då en kilometer kan anses som gångavstånd, medan 1-5 km kan ses som cykelavstånd, finns fog för påståendet att andelen barn inom cykelavstånd inte minskat utan faktiskt ökat sedan 90-talet. Om avståndet är en betydande faktor bör cyklingen till skolor alltså ha ökat, inte minskat.

Men har inte hjälmbruket stigit på frivillig basis som resultat av medvetna föräldrar? Nja, sedan slutet av åttiotalet har det bedrivits hjälmkampanjer i syfte att öka hjälmbruket. Sedan 2005 är det förbjudet för barn upp till 14 år att cykla utan hjälm. Då barn inte bötfälls kan lagen ses som en fortsättning på hjälmkampanjerna.

Hjälmkampanjerna är naturligtvis mycket selektiva beträffande vilka fakta som presenteras. Därför känner få personer till att när olyckan väl sker är gående och bilister lika benägna att få en skada mot huvudet som cyklister, att cykling är lika säkert som att gå, eller att cyklister lever längre pga hälsosamt.

Hjälmkampanjerna har alltså minskat antalet cyklister med hjälm, samtidigt de gett allmänheten en skev bild av faran med cykling.

Källor:

Aktionsplan för säker vägtrafik 2019–2022 - Åtgärder som 14 myndigheter och aktörer avser att vidta för ökad trafiksäkerhet. Trafikverket

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2015: resultat från VTI:s senaste observationsstudie

De korta cykelresorna blir allt färre. Trafikanalys
– En förändring är att barn och unga cyklar drygt 40 procent kortare och skolresorna på cykel har blivit 48 procent färre, fortsätter Tom Petersen.

Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälmsanvändning: en litteraturstudie. VTI 2003

Tabellen rättades 22 juni 2019 och visar nu endast cykling och hjälmbruk bland barn som cyklar till skolan.

tillägg 2021-07-12:

Samma i Danmark

Danmark har ingen hjälmlag, men till följd av hjälmkampanjer och mediedrev om cykelsäkerhet har hjälmbruket ökat. Föräldrar har beskurit barnens självständiga rörelsefrihet. Skjutsning i bil fördubblades under nittiotalet, och hälften av denna ökning tros bero på nya värderingar och en mer negativ inställning till cykling.

Cyklingen utvecklades fint på åttiotalet, och hjälmbruket låg nära noll. I Børneundersøgelsen 1993 intervjuades 1000 barn med sina föräldrar om vilka resor de gjorde en viss dag. Undersökningen visade att andelen cykelresor till skolan hade ökat från varannan till två tredjedelar sedan den föregående undersökningen, Omnibusundersøgelsen 1978. I denna intervjuades 3895 personer i åldern 16-99.

Men utvecklingen bröts, och till åren 1998-2000 visade en nationell resvaneundersökning att cyklingen hade fallit tillbaka till samma nivå som 1978. Under samma tid ökade hjälmbruket och bilskjutsandet från låga nivåer, bägge till cirka 10 procent.

Källa: Sikre skoleveje. En undersøgelse af børns trafiksikkerhed og transportvaner

Kan elflyg ersätta bilar i glesbygden?

Små, billiga elflygplan kan förbättra kollektivtrafiken i glesbygden

Det påstås att folk i glesbygden måste köra mycket bil. Men stämmer det verkligen? Myndigheten Tillväxtanalys rapporterar att varannan boende i inre Norrland har mindre än tre kilometer till jobbet. Det behövs ingen bil till det.

Däremot kan det vara bra med bil om man måste resa längre. Medan det i stora delar av Sverige finns bra förbindelser med buss, tåg och flyg, saknas detta i andra delar.

Men kommer det vara så för alltid? Utvecklingen av elflyg gör att mindre plan kan komma att bli billigare. Elmotorer är billigare i drift, och med kåpor runt propellrarna, som på drönare, blir de effektivare. Sådana plan skulle kunna utöka kollektivtrafiken på glesbygden. Planen håller ungefär 200 km/h, vilket är snabbare än bilen men långsammare än vanliga jetplan.

Dagens fossila plan är dyra i drift, och med glesbygdens lilla efterfrågan blir biljettpriserna höga och avgångarna få. Små, billiga elflyg skulle kunna ansluta mindre orter till det befintliga nätet av buss-, tåg- och jetflygförbindelser. Detta till en rimligare kostnad än idag, och med kortare restider än med bil. Och med färre bilar på vägarna skulle det bli trevligare och säkrare att gå och cykla på den majoritet av resorna som är korta.

Regional tillväxt 2015. Tillväxtanalys

Svenskt elflygplan bara sju år bort. Ekot

En intresssant film på Youtube om varför små elflyg kan bli billigare än fossila plan:
Electric aeroplanes may be closer than you think. Here's why. | Joshua Portlock | TEDxPerth

En hyllning till cykelreparatören

Det mest lästa inlägget på denna blogg handlar om Marjut Ollitervo, som uppfann begreppen trafikmoralism och kulturell säkerhet. Hon är nu inbjuden av Cykelfrämjandets göteborgskrets att hålla sitt föredrag "Omtag på trafiksäkerhet" nu på onsdag på Ekocentrum, Aschebergsgatan 44 i Göteborg kl 18:00.

Affisch

Det har varit roligt att sätta upp affischer om detta i stans cykelaffärer. En cykelbutik är en kulturbärare precis som ett bibliotek. Det är lätt att underskatta cykelreparatörers kunnande. Det finns många delar på en cykel, och din lokala cykelreparatör vet hur alla delar ska justeras och smörjas så att cykeln går fint och håller länge. Dessutom vet han (det är oftast en han) vilka nya delar som passar till din gamla cykel. Det är kul att handla cykeldelar via nätet, men då måste man veta vilken sak man ska klicka på. Det vet cykelreparatören redan, eller så tar han snabbt reda på det.

Affisch

Men cykelreparatören kan också psykologi. Han förstår ungefär hur du använder din cykel, eller ställer bra frågor för att ta reda på det. Han kan hjälpa dig välja rätt grejer. Kanske behöver du inte 48 växlar. Kanske är det lika bra att byta drevet när du ändå sätter på en ny kedja.

Affisch

De flesta butiker gillade att jag satte upp affischen. En avböjde dock, och tyckte att Cykelfrämjandet istället skulle säga till Hövding att sänka priset på sina krockkuddehjälmar. Jag svarade då att Cykelfrämjandet hellre ökar cyklingen än att öka hjälmbruket. Det är nämligen så att alla studier som jämfört kommer fram till att hälsonyttan med att cykla är mycket större än risken för skador. Cykling räddar helt enkelt fler liv än vad hjälmar gör. Jag förklarade vidare att den motion som fås av cykling minskar risken för stroke/hjärnblödning och att elever som går eller cyklar till skolan presterar bättre. Det märktes att cykelhandlaren inte stött på dessa argument tidigare, men någon affisch blev det inte.

Fler intressanta synpunkter från handlarna var att folk slutar cykla eftersom de är rädda för andra cyklister, och att bilister prejar folk som är ute på landsvägar och cyklar i grupp. Ja det är inte lätt att vara cyklist - antingen cyklar man för långsamt och hindrar trafiken, eller så cyklar man för fort och skrämmer andra cyklister. Alla verkar hata cyklister. Till och med cyklister hatar cyklister!

Alla cykelbutiker jag hittade låg centralt i stan. Den som bor i villaförorter som Askim eller Torslanda får gärna berätta för mig om det finns några cykelbutiker där. Likadant i miljonprogramsområden som Bergsjön eller Länsmansgården. Det finns lika många cykelbutiker där som det finns bearnaissås på den tallrik som hunden fått slicka rent.

Lyckligtvis finns så kallade cykelkök här och var, även i förorter. Där kan man kostnadsfritt få lära sig laga sin egen cykel. Den som lär sig något har kul och känner stolthet!

Länkar:

Varför behövs ett omtag på trafiksäkerhet? Cykelfrämjandet Göteborg

Is cycling dangerous? ITF/OECD. Youtube

Gående och cyklande barn koncentrerar sig bättre. Yimby

Elcykelbidraget i framtiden

Elcykelbidraget verkar inte komma tillbaka och en del kanske inte saknar det. Det finns ändå skäl att fundera över bidragets fördelar och hur de kan tas tillvara.

Riksdagsledamoten Lorentz Tovatt har gjort en fin genomgång, med hänvisningar till vetenskapligt granskade tidskrifter och allt. Visst är det fint med riksdagsledamöter som behandlar cykel som den betydande fråga det är! Tovatt menar att elcykelbidraget medför att fler skaffat elcykel än som annars varit fallet, och att elcyklar förbättrar folkhälsan genom att de cyklas längre avstånd än vanliga cyklar.

Det leder tankarna till Västra Götalands program Testcyklisterna, som går ut på att låna ut elcyklar, lastcyklar och vikcyklar till folk som kan tänka sig att ersätta några av sina bilresor med en sådan cykel.

Utnyttja infrastrukturen bättre
Med tanke på hur många mil cykelbana det finns i landet, tror jag det kan vara bra om allmänheten får upp ögonen för hur en cykel kan se ut numera. Många cykelbanor är tyvärr dåliga och följer inte Trafikverkets rekommendationer. Men de är ändå användbara, och ibland är det rätt sorts cykel som saknas. Många cykelbanor skulle bli mer användbara för lastcyklar bara genom att rensa egendomliga hinder som en del väghållare placerar ut.

Många ägare kan berätta om hur en lastcykel, en vikcykel eller en elcykel förändrat livet. En lastcykel ger helt andra möjligheter att få med sig skrymmande last, barn eller husdjur. En vikcykel kan tas med i andra fordon och kan bo under skrivbordet på jobbet. Den turboladdar kollektivtrafiken och gör att man kan åka med allehanda expresslinjer även om det saknas en lämplig hållplats i närheten av färdmålet.

Enklast är att nöjda ägare berättar för vänner och familj om fördelarna. Men det kan vara vettigt att en liten del av statens eller kommunernas trafikbudgetar går till att upplysa om hur en elcykel, en vikcykel eller en lastcykel kan göra folks resor smidigare. Varför inte ersätta kontraproduktiva hjälmkampanjer med kampanjer för vikcykel, lastcykel och elcykel?

Låt oss gå till botten – hur bra är elcykelpremien? Lorentz Tovatt

Flygande start för testcyklisterna. Ecoprofile

Elcykeln är årets julklapp. Svenska Dagbladet

Tillägg 6 februari 2019
Flera kommuner har cykelbibliotek där man kan få låna ovanliga cyklar som t ex fällbara cyklar eller lastcyklar. Tipstack Goran Gozo.

Cykelbiblioteket Malmö
Cykelbiblioteket i Helsingborg
Trollhättans stadsbibliotek - låna elcykel
Cykelteket i Halmstad

Mycket bra initiativ anser Erik!

Diktatur skulle krossa miljörörelsen

Jag hoppas att dikaturvurmaren Pär Holmgren inte får klartecken av Miljöpartiets medlemmar som kandidat i EU-valet. Om en diktatur införs så kommer cykelkramare bli de första som tystas, sen miljöfolk, forskare och porrsurfare.

En ny diktatur skulle inte nödvändigtvis se ut som kommunist- eller nazistdiktatur. Den blir istället en Diktatur 2000, en modern och fräsch diktatur med nya frågor och nya logotyper. Men ganska snart skulle det framgå att kritik och avvikande åsikter inte tolereras, inte ens om de kommer från rätt läger.

Visst kräver klimatfrågan en omställning av samhället. Det kan ske med klimatlagar, utsläppshandel och andra metoder som flyttar besluten ett steg bort från politiker som vill bli omvalda. Men så småningom uppkommer nya problem som samhället måste hantera. Kanske visar det sig att elbilar och självkörande bilar inte är så bra trots allt. Det går tyvärr inte alltid så bra för den som vågar påtala brister i en diktatur.

Det finns många bättre kandidater på Miljöpartiets lista. Max Andersson och Jakop Dalunde är erfarna och verkar bra, för att nämna två.

Amanda Sokolnicki: Klimatdiktaturen är precis lika skoningslös. DN

Det viktigaste för klimatet är att avskaffa demokratin