När cyklister hamnar på sjukhuset för skallskada är typfallet att de kommer hem dagen därpå. Vårdtiden är i genomsnitt 1,7 dagar (källa VTI, se nedan). Men det räcker inte för att få folk att använda hjälm (eller ta den obligatoriskt försäkrade bilen istället) så Folksam rullar ut en ny modell: spökhistorier.
I ett pressmeddelande från 2011 påstår Folksam att 10 000 cyklister skadas varje år och att var femte får bestående men, eller 2000 stycken. Men går man till myndigheten Trafikanalys är det 2500 cyklister som skadas, totalt sett (källa se nedan). Trafikanalys räknar bort de som åkte hem från akuten samma dag. Bara patienter som vårdades minst en dag räknas med. Så att majoriteten av dessa skulle få bestående men tycker jag reser frågan om vad ett bestående men är. Är det ett ärr? Ett knä eller en axel som säger ifrån när man tar i för mycket? Att man får huvudvärk av att se på nyheterna för mycket?
Ännu löjligare blir det när Folksam pratar om definitionen på bestående men. Att så många fick bestående men är inget faktum utan en uppskattning som Folksam gjort, baserat på tidigare erfarenheter. En uppskattning är alltid vansklig att göra och framförallt blir det svårt för vanliga medborgare att förstå vad uppskattningen baseras på. Hur bestående är bestående? Hur menligt är ett men?
En vidare dumhet i Folksams pressmeddelande är att bara polisrapporterade skador finns med i statistiken och att det därför finns ett mörkertal. Det stämmer inte, för ända sedan 1998 har även sjukhusen fört statistik över trafikskador. Statistiken sammanställs varje år av myndigheten Trafikanalys. Så det mörkertal Folksam pratar om har varit belyst i över ett decennium.
VTI - Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik tabell 12a & 12b
VTI - Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2011, resultat från VTI:s observationsstudier
Den genomsnittliga hjälmanvändningen är 31,8 procent för år 2011
Trafikanalys: Vägtrafikskadade i sjukvården 2010
Stort mörkertal för cykelolyckor visar ny olycksstatistik - Folksam
Riskabelt att cykla i Göteborg - Göteborgs-Posten
onsdag 27 juni 2012
måndag 18 juni 2012
Svenska barn sämre på att klättra
Foto © Wittco.gmbh
Suzanne Lundvall, forskare på GIH i Stockholm har myntat begreppet det motoriska utanförskapet. Varför blir de svenska barnen allt sämre på att klättra?
Hur döper man ett vapen? - Epstein i P1
Tiden talar för fysiskt aktiv skolpendling - Svensk Idrottsforskning
Allt större skillnader på barns aktivitet - Ekot
Det är inte bara så att resurssvaga föräldrar kan ha svårt att ha råd att köpa sportutrustning, de kan också ha svårt att hinna med att engagera sig i idrottsföreningar.
torsdag 14 juni 2012
Gör cykelbanan att det blir attraktivt att cykla?
Kanske borde cykelbanan ligga mitt i vägen istället? Pennsylvania Avenue, Washington DC
John Pucher skriver i sin nya bok City Cycling att det behövs cykelbanor på större vägar samt prioritet för cyklister i korsningar. Antagligen menar han att på mindre gator behövs inga cykelbanor för att man istället dämpar trafiken där. Det tycker jag låter bra.
I Sverige tycker jag man ofta gör tvärtom: duttar med cykelbanor lite överallt och bara undantagsvis prioriterar cyklister i korsningar. Man tappar fokuset på att göra det attraktivt att cykla. En cykelbana på en lågt trafikerad gata gör knappt någon nytta eftersom cykelbanor ofta har någon form av nackdel som till exempel att det är svårare att svänga vänster, att asfalten är dålig eller att man blandas med fotgängare, hundar och barnvagnar.
En cykelbana längs en större väg ger en välkommen respit från läskiga bilister, men när man kommer till en korsning blir det ofta krångligt för cyklister att svänga vänster. Eller så slingrar cykelbanan i snäva svängar mellan ett virrvarr av bilfiler.
Frågan borde vara: Gör den här cykelbanan att det blir mer attraktivt att cykla?
It’s All About ‘High Heels on Wheels’- ‘City Cycling’ Talk With John Pucher
Varför har man gång- och cykelbanor?
Bort med berättigade bilister!
lördag 2 juni 2012
Naturgas konkurrerar ut kol i USA
Naturgas har blivit billigare i USA eftersom man utvinner gasen med en ny metod, fracking. Naturgasen har blivit så billig att elproducenter byter en del av sin produktion från kol till naturgas, skriver New York Times. Fracking kan smutsa ner grundvattnet men naturgas ger lägre koldioxidutsläpp än kol.
Därför faller oljepriset så mycket just nu - Svenska Dagbladet
I USA har dessutom de industrier som kan bytt från olja till naturgas, som tack vare ny teknik kan produceras från underjordiska skifferlager. Det gör att det är överskott på naturgas i USA, samtidigt som samma teknik kan användas för att producera olja.
Even in Coal Country, the Fight for an Industry - New York Times
More than 100 of the 500 or so coal-burning power plants in the United States are expected to be shut down in the next few years. While coal still provides about a third of the nation’s power, just four years ago it was providing nearly half. ... The environmentalists figure that if they can shut down a third of the nation’s coal burning plants by 2020, emissions of greenhouse gases in the United States could be cut at least as much as they would have under a landmark 2009 climate bill that died in Congress.
Därför faller oljepriset så mycket just nu - Svenska Dagbladet
I USA har dessutom de industrier som kan bytt från olja till naturgas, som tack vare ny teknik kan produceras från underjordiska skifferlager. Det gör att det är överskott på naturgas i USA, samtidigt som samma teknik kan användas för att producera olja.
Even in Coal Country, the Fight for an Industry - New York Times
More than 100 of the 500 or so coal-burning power plants in the United States are expected to be shut down in the next few years. While coal still provides about a third of the nation’s power, just four years ago it was providing nearly half. ... The environmentalists figure that if they can shut down a third of the nation’s coal burning plants by 2020, emissions of greenhouse gases in the United States could be cut at least as much as they would have under a landmark 2009 climate bill that died in Congress.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)