söndag 4 december 2016

Hjälmförbud vid höjd risk för skallskada!

En man med krockkuddehjälmen Hövding gick nerför trappan till sin cykel. Hjälmen löste ut, och ska då kasseras. Men mannen får ingen ersättning, trots att hjälmen löste ut felaktigt. Detta eftersom hjälmen ska vara avstängd vid gång och endast slås på vid cykling.

Det är ganska lustigt, eftersom cykling är lika säkert som att gå, räknat som omkomna per kilometer. När olyckan väl sker så är fotgängare precis lika benägna att slå i huvudet som cyklister. Dessutom är just gående i trappor mer utsatta för skallskador, när olyckan väl sker, än vad cyklister är. Det fann jag när jag fick data ur Socialstyrelsens patientregister.

Vore Hövding och andra hjälmar anpassade efter faktiska risker skulle de främst användas av gående i trappor. Men hjälmtillverkaren förebrår kunden och säger att han borde läsa handboken ordentligt.

Socialstyrelsen har uppmärksammat problemet med fallskador. Men de säger inte att man ska springa till närmaste butik och köpa en platspersedel att ha på huvudet. Istället rekommenderar de balansträning och fysisk aktivitet, särskilt för äldre. Halkbekämpning på vintern nämns också.

Gick i trapphuset – då utlöstes Hövdingen. StockholmDirekt

Cykling är lika säkert som att gå. Erik Sandblom

Effekter av ökat bruk av cykelhjälm bland barn. Reflexen - min artikel i Trafiktekniska föreningens tidskrift
Fallolyckor i trappor (ICD-10 kod W10.4, W10.8 eller W10.9) är medräknade eftersom gång- och cykelbanor ibland omfattar trappa för fotgängare och ramp för cyklister, exempelvis vid planskild korsning av järnväg eller större väg. Det finns 2536 sådana skadefall i mina data. För 73% av dem var huvuddiagnosen, alltså den svåraste skadan, en skada mot huvudet. Det är högre än någon annan trafikantgrupp.

Fler dör av fallolyckor. Socialstyrelsen
I samma rapport, Öppna jämförelser 2015, lyfts även exempel fram på hur det framgångsrikt går att förebygga fall på individ och befolkningsnivå. Det preventiva arbetet kan vara fysisk aktivitet och balansträning för äldre, tillgänglighetsanpassning, snöröjning och sandning, regelbundna läkemedelsgenomgångar och synundersökningar.

måndag 21 november 2016

En fin cykelfilm


Se filmen: Nu har hela nya super-cykelstråket öppnat - så säger experten

Här visar cykelexperten Krister Isaksson en breddad och uträtad cykelbana i Stockholm som han har varit med om att bygga. Det är så många rätt:

Det går att cykla i bredd och föra ett samtal, precis som man kan göra i bil eller buss. Bra inte minst för små barn som kan cykla bredvid sina föräldrar.

Det behövs inte hjälm eller reflexväst. Du kan ha dina vanliga kläder, precis som när du åker bil eller buss.

Den här cykelbanan är en del av ett prioriterat cykelstråk, och då måste cykeltrafik inte alltid vara underordnat gångtrafik. Precis som man gör med buss och bil kan man bestämma att prioritera framkomligheten för cyklister och minska antalet övergångsställen.

Precis som med bil- och busstrafik är bra infrastruktur en mycket viktig pusselbit om cykeltrafiken ska nå sin potential.

söndag 23 oktober 2016

När normer krockar med statistik

The Moment We've All Been Waiting For

Allt färre barn går eller cyklar själva till skolan. Detta trots att trafiken är säkrare än någonsin, och trots att två av tre elever bor inom sex kilometer från skolan, lika många som på nittiotalet.

Men människor fattar inte alltid rationella beslut. Amerikansk forskning visar att folk uppfattar risken olika för barn som lämnats ensamma, beroende på om de hade moraliska invändningar mot anledningen till att barnen lämnats ensamma. Till exempel om ett barn lämnas ensamt i en bil för att mamman blir påkörd och blir medvetslös, så uppfattas risken som låg. Men om mamman lämnar barnet ensamt i bilen för att träffa en älskare, så uppfattas barnet vara i fara.

Det visar att folk blandar in moraliska aspekter även när de är helt irrelevanta för barnets säkerhet.

I en intervju resonerar forskarna om varför barn alltmer sällan lämnas att utforska sin omgivning utan vuxnas sällskap. De spekulerar i att det är en rundgång av dålig riskuppfattning och moraliserande. Det börjar med att folk blir rädda och bildar en norm som säger att barn inte ska lämnas ensamma. När den normen bildats, så anpassar folk sin riskuppfattning till den nya normen och överskattar risken ännu mer. Man kan tänka sig att en sådan rundgång kan skapa snabba sociala förändringar, vilket kan förklara varför dagens föräldrar gick själva till skolan men inte tillåter sina barn att göra samma sak.

Well, the explanation we give in the paper is in terms of what we call the "feedback loop." The idea is that something (probably the availability heuristic) increased perceptions of risk to the point that a social norm against leaving children alone emerged. But once that norm was in place, moral outrage at those who violate the norm and inflated estimates of risk started reinforcing one another. That is, people increase their estimates of risk to better justify or rationalize the moral outrage they feel toward those who violate the norm, those higher estimates of risk provoke even more condemnation of parents who violate the norm, which elevates risk estimates still higher, and so on. That is a recipe for extremely rapid social change, and we suspect that the same feedback loop may operate in a variety of other domains.

Why Do We Judge Parents For Putting Kids At Perceived — But Unreal — Risk? National Public Radio

Thomas, A.J., Stanford, P.K. & Sarnecka, B.W., (2016). No Child Left Alone: Moral Judgments about Parents Affect Estimates of Risk to Children. Collabra. 2(1), p.10. DOI: http://doi.org/10.1525/collabra.33

onsdag 5 oktober 2016

Välkommet lappkast från If


Foto If

Jag och Cyklistbloggen riktade kritik mot försäkringsbolaget If för deras lite löjliga "cykelforskning" för några år sedan. If:s linje var att cyklister som skadar sig får skylla sig själva eftersom de kör på bilar (!) och har hörlurar. Faktum är att cyklister med hörlurar hör lika bra som bilister med radion avstängd och rutorna uppe.

Därför är det glädjande att If tycks ha gjort ett lappkast. Tillsammans med Cykelfrämjandet har de manat kommunerna att ploga snön från cykelbanorna först, eftersom det är lättare att köra bil i 10cm snö än att cykla. Alldeles nyligen, 27 september, gjorde If tio förslag för säkrare cykling. Och ingen av dem handlar om hjälm!

De tio förslagen är alla inriktade på trafiksystemet och inte på individuella trafikanter. Det är bra eftersom människor ibland gör fel, även om man tjatar på dem. Att utforma systemet efter människorna är därför mycket smartare än tvärtom.

Mina två favoritförslag handlar om förarsikt ur lastbilar och trafikutbildning av skolbarn. Lastbilshytter måste utformas så att chauffören kan se, även vid högersväng. Och barn har glädje av trafikutbildning som är anpassad till deras utveckling.


Nu finns If’s presentation av ”cykelolyckorna” online. Cyklistbloggen

Försäkringsbolaget If och Cykelfrämjandet:”Ploga cykelvägarna först”. Cyklistbloggen

Nej till försäkringsbolagens tramsforskning!. Eriks Sandbloms blogg

Förslag för bättre cykling. If försäkring

tisdag 20 september 2016

Vanligt och motsägelsfullt åsiktspaket om trafik och hälsa

Nya cykelbanor ökar cyklandet
Nya järnvägar ökar tågresandet
Skrämselkampanjer minskar rökandet

Men:
Nya motorvägar ökar inte bilismen
Hjälmkampanjer minskar inte cyklingen

Lite motsägelsefullt tycker jag!

fredag 2 september 2016

Högerdebattör om reklamfinansierade reflexvästar

Rebecca Weidmo Uvell har en intressant synpunkt på reflexvästar. Försäkringsbolagen delar ut västar med sin logotyp till småbarn. Hon frågar sig om det är okej att göra barn till reklampelare.

Jag håller med. Vore det inte bättre att sänka hastigheterna och förbättra gatubelysningen i stan, så att både barn och vuxna kan gå och cykla utan att behöva ha särskilda synlighetskläder?

Jag tycker att försäkringsbolagen lite lättvindigt lägger ansvaret på offret. Genom att visa upp sin logotyp så legitimerar försäkringsbolagen denna ordning. Det tycker jag är fel.

https://twitter.com/rebeccawuvell/status/771644642462867456

Många fartsyndare utanför skolor. SVT
Till exempel måste kommuner som är väghållare se över hur vägarna utanför skolorna ser ut och vad som kan man göras rent fysiskt.

40-gräns för bilarna i stan är en lysande idé. Expressen Ledare
Dagens 50-gräns i tätorter är satt efter bilisternas behov - inte efter vad den mänskliga kroppen tål vid en krock.

torsdag 25 augusti 2016

Hjärnfonden kräver hjälmlag för vuxna på elcykel



Elcyklar ökar i popularitet och det kan glädjedödarna såklart inte stå ut med! Hjärnfonden vill nu utöka hjälmlagen för barn så att även vuxna tvingas ha hjälm när de kör elcykel.

Men cykling är inte skadligt för hjärnan, tvärtom. Flera studier visar att cyklister lever längre, och att motion är bra för hjärnan. Motion förbättrar inlärningsförmågan bland barn.

Att Hjärnfonden går ut och varnar för cykling är ungefär som att hjärtfonden skulle gå ut och varna för farorna med frukt och grönsaker. Alla som äter frukt och grönsaker måste tänka på smittrisken och koka allt frukt och grönt i minst en timme. Det är upponervända världen.

För alla som bryr sig om liv, hälsa och hjärnor är det mycket viktigare att öka cyklingen än att öka hjälmbruket.

Hjärnfonden kräver hjälmtvång för elcykel

Stillasittande är inte bra för hjärnan. Vetenskapsradion

Gående och cyklande barn koncentrerar sig bättre. YIMBY

onsdag 8 juni 2016

Är man fanatisk om man vill ha cykelbanor?

Vetenskapsradions miljöprogram Klotet handlade idag om cykling i städer. Miljöministern intervjuades eftersom hon tycker att cykling kan vara ett bra sätt att möta miljöproblem som buller och luftkvalitet.

Inga nyheter således, men reportern passade på att kalla ministern för "fanatiker" (16 minuter och 20 sekunder in i programmet). Det fanatiska består som jag förstår av åsikten att cykling kan ge mindre buller och bättre stadsluft. Jag tycker inte det var särskilt vetenskapligt sagt av Vetenskapsradion.


Jag kan hålla med om att finns galna trafikprojekt, men det handlar knappast om cykelsatsningar. I Stockholm planeras Förbifarten, en motorväg som ska kosta 40 miljarder kronor och som dessutom blir en omväg för trafikanter som ska förbi Stockholm. Vill man komma från Uppsala till Norrköping är det en omväg att köra via Stockholm. Det är närmare att köra via Eskilstuna och Strängnäs.

En annan galen grej är att förbjuda hus utan parkeringsplatser för bil. För bygglov kräver de flesta kommuner ett visst lägsta antal parkeringsplatser. Det är inte upp till byggherrar eller deras kunder att bestämma hur mycket parkering som behövs.

Reportern tyckte kanske att han var tuff som ställde ministern mot väggen. Men vi behöver inte vara rädda för maktfullkomliga ministrar som gillar cykelbanor. Det är rätt löjligt faktiskt. De som ska ställas mot väggen är de som vill ta 40 miljarder i skattepengar till en förbifart som blir en omväg. Eller de som förbjuder hederliga näringsidkare från att bygga det antal parkeringsplatser de tycker blir bäst.

Cyklisterna demonstrerar, cyklisterna har fått nog... Vetenskapradion Klotet i P1

söndag 29 maj 2016

Kul med matte!

Sveriges Television rapporterar att 650 personer skadats på tio år för att de var försjunkna i sina mobiler när de gick eller cyklade. 650, det är ju jättemånga! Eller? Låt oss använda jämförande tal för att se närmare. Vi gör en tabell:

Sveriges befolkning:9 851 017
Skadade i fallolyckor:88 712
Skadade cyklister:4131
Påkörda fotgängare:927
Skadade pga distraherade, per år:65
Värden för 2015 eller 2014. Källor: Socialstyrelsens patientregister, SCB, SVT.

Vi ser direkt att talet längst ner i tabellen är nästintill försumbart. Vi behöver inte räkna för att se det. Att göra en sådan enkel jämförelse utan några räkneövningar kallas ibland för rimlighetskontroll. Vill vi vara tjusiga och räkna ändå, så får vi fram att mindre än en procent av skadorna är mobilrelaterade. Utslaget på hela befolkningen ser vi att 0,007 procent av befolkningen drabbas av sådana skador varje år.

Vi kan alltså använda matte för att se att SVT:s artikel är strunt. Deras egen statistik visar att mobilrelaterade olyckor är helt försumbara.

Ett annat exempel kommer från Expressen, som rapporterar att bostadsminister Peter Eriksson (MP) under sin tid som europaparlamentariker tagit fram golfbollar med sitt namn på, för att främja sport. Skattebetalare har betalat tiotusen kronor för detta. Är det en stor skandal? Vi gör en tabell:

EU:s årliga utgifter, kronor:ca 1 120 000 000 000
Antal invånare i EU:508 940 955
Kostnad för golfbollarna, kronor:10 185

Vi ser att kostnaden är liten i förhållande till såväl EU:s budget som antalet invånare. Om vi räknar på det får vi fram att varje invånare i EU betalat 0,002 öre för golfbollarna. Skulle man vilja kompensera invånarna och betala med mynt skulle man kunna dela upp befolkningen i grupper om femtiotusen personer som vardera får dela på varsin enkrona.

Enligt Expressens egna uppgifter är detta alltså en skandal av mikroskopiska mått.

Det behövs bara en enkel rimlighetskontroll för att se att dessa två nyheter är trams. Ändå presenteras de som riktiga nyheter. De har gått igenom redaktionskontroll och skribenterna skyltar med sina namn.

Jag ska erkänna att jag funderat en del över detta: Hur kan människor vara så korkade? Hur hänger det ihop med fantastiska bragder som att flyga till månen och utrota smittkoppor?

Kanske hänger det ihop med traditionella värden som noggrant arbete och ödmjukhet. När man gör häftiga saker som att flyga till månen eller utrota smittkoppor så skärper man sig och glömmer inte rimlighetskontrollen. Men jag tror också folk gärna överskattar sin förmåga. Det känns bra att tänka sig att man är smart, precis som det känns bra att köra fort och äta onyttiga saker.

Det känns alltid lockande att intala sig att man är väldigt smart. Det är ett av många skäl att roa sig med enkla rimlighetskontroller.

Fotnot: En falloycka är när någon faller omkull, halkar, snavar, trampar snett, trampar igenom eller faller till en lägre nivå.

måndag 23 maj 2016

Transportstyrelsen silar mygg och sväljer kameler


Mindre än en procent av cyklisters skador kan hänföras till mobiltelefon. Klicka för större

Transportstyrelsen har inget problem med lastbilar där chauffören inte kan se vid sväng. De har godkänt 33 meter långa lastbilar med dålig förarsikt. Under åren 2007-2012 omkom 13 cykister så kallade högersvängsolyckor.

Men att fotgängare och cyklister använder mobiltelefon, det tycker Transportstyrelsen är jättedåligt. Myndigheten har tagit fram uppgifter som visar att många skadas på detta sätt, 650 stycken på tio år. Men de har använt uppgifter från akutsjukvården, vilket innebär att många av skadorna var lindriga och inte ledde till inläggning på sjukhus. Sådana lindriga skador är ojämnt rapporterade.

Anna Niska på VTI tittade på allvarliga skador och fann då att bara 0,2 procent av cyklisters kunde hänföras till mobiltelefon. De vanligaste orsakerna var dålig utformning av cykelbanan och bristande drift och underhåll.

Så mobiltelefoner verkar inte vara något problem för cyklister. Däremot är det många som omkommer för att de blir överkörda av chaufförer i lastbilar med dålig förarsikt. Jag tycker Transportstyrelsen ska tänka på sin trovärdighet.

Statistik över cyklisters olyckor. Faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling. VTI

Distraherade av mobilen – skadade i trafiken. SVT Jönköping

Mobilanvändning på cykeln sänker farten. Forskning.se

söndag 8 maj 2016

Förslag på lagändringar till folkhälsoministern


Folkhälsoministern säger till Aftonbladet att det kan bli lagändringar för att förbättra folkhälsan. Därför har jag tre förslag som skulle ge bättre hälsa:

1. Gör det lagligt för alla att cykla såväl med som utan hjälm. Cyklister lever längre eftersom det är hälsosamt. Ju fler som cyklar, desto fler liv kan räddas! Cykling är bra för hjärnan också. Barn som cyklar eller går till skolan presterar bättre, och motion förebygger stroke. Så avskaffa lagen om att barn under 15 måste ha hjälm vid cykling!

2. Sluta förbjuda hus utan parkeringsplatser. De flesta kommuner kräver ett visst lägsta antal parkeringsplatser för bil, annars får man inte bygglov. Det gör det dyrare att bygga i centrala, gång- och cykelvänliga områden. Folkhälsoministern kan besluta om en attitydpåverkande informationskampanj till landets kommuner.

3. Slopa reseavdraget. Det används nästan uteslutande till att subventionera bilpendlande och bidrar till bilköer. Vill man öka incitamentet att jobba är det bättre att sänka jobbskatten.

Där har ni tre lagändringar som bör vara prioriterade för alla som vill se bättre folkhälsa!

”Sitta är bland det farligaste som finns”. Aftonbladet

måndag 25 april 2016

Öppet brev till Transportstyrelsen om vidvinkelseende och högersvängsolyckor

Öppet brev till Transportstyrelsen

Vidvinkelseende och högersvängsolyckor

Transportstyrelsens chefsöverläkare Lars Englund skriver i Svenska Dagbladet 28 mars 2014 om vidvinkelseende. Han menar att det är viktigt att trafikanterna har vidvinkelseende, för att kunna upptäcka gående och cyklister som kommer från sidan.

Därför undrar jag hur Transportstyrelsen ser på döda vinkeln i lastbilar. Varje år dör några cyklister i så kallade högersvängsolyckor i Sverige. När chauffören ska svänga höger och tittar över axeln så syns bara en vägg. Cyklister kan då mejas ner när de följer Trafikförordningens tredje kapitel, sjunde paragrafen. Den säger att cyklar ska föras så långt till höger som möjligt, alltså i döda vinkeln för en svängande lastbil.

Ett sätt att minska risken för sådana dödsfall är att köra godset med tåg istället. Därför undrar jag hur Transportstyrelsen tänkte i TSFS 2012:3 när 33 meter långa lastbilar tilläts köra mellan Kantyxegatan i Malmö och Transportgatan 9 i Göteborg. Bägge adresser har spåranslutning och godset kunde därmed ha körts på järnväg.

Med anledning av ovanstående har jag fyra frågor:

1. Vad gör Transportstyrelsen för att minska antalet högersvängsolyckor?
2. Hur tog Transportstyrelsen hänsyn till döda vinkeln i beslutet om långa lastbilar längs järnvägen i TSFS 2012:3?
3. Har Transportstyrelsen synpunkter på axelavstånd och svepyta när lastbilarna svänger?
4. Anser Transportstyrelsen att speglar är en tillräcklig lösning på problemet med högersvängsolyckor?

Svenska Dagbladet Debatt: Reglerna kring defekt synfält är tydliga 28 mars 2014

Med vänliga hälsningar

Erik Sandblom
Trafikant

söndag 27 mars 2016

Argument emot hjälmlag

Andra versionen, 28 mars 2016.

Sammanfattning:
1. Det är inte farligt att cykla. Antalet omkomna per kilometer är inte högre per cykel än till fots.
2. Det är högst oklart hur bra en cykelhjälm skyddar. I synnerhet mot de svåra skadorna: hjärnskador.
3. Man vet att cyklandet minskar vid hjälmkrav. De positiva hälsoeffekterna av cykling är ca 20 ggr större än de negativa. Alltså är det kontraproduktivt.
4. Det är något som enbart påverkar individens egen säkerhet. Ska vi förbjuda folk att cykla utan hjälm måste vi först förbjuda rökning, onyttig mat och att inte motionera (t.ex. cykla) om vi vill vara konsekventa.

För att det ska vara motiverat med en hjälmlag för cyklister, eller ens att tjata om hjälmar, måste samtliga fyra påståenden motbevisas.

Bakrund:
Min kompis Jocke von Scheele har gjort ett fint flödesschema som förklarar varför hjälmlag för cyklister är en dålig idé. Jag har lagt till källor på påståendena och gjort en del förtydliganden. De följer här:

1. Det är inte farligt att cykla.



Antalet omkomna per kilometer är inte högre per cykel än till fots. När olyckan väl sker är cyklister är inte mer benägna att slå i huvudet än bilister och fotgängare. Antalet skador mot huvudet som andel av alla skador mot hela kroppen är ungefär samma för alla tre färdsätt.


Källor:

Trafikanalys, Vägtrafikskador 2013, figur 3.28. Samma förhållande finns i andra länder, se källor här: Cykling är lika säkert som att gå. Eriks blogg

No clear evidence from countries that have enforced the wearing of helmets. DL Robinson, British Medical Journal
avsnittet "Helmet wearing and head injuries"

...och även om argument 1 inte fanns, så finns argument 2:

2. Det är högst oklart hur bra en cykelhjälm skyddar.


I synnerhet mot de svåra skadorna: hjärnskador. Detta eftersom den styva hjälmen har svårt att dämpa slaget mot den mjuka hjärnan. En hjälm skulle behöva vara 45 cm tjock för att dämpa slaget tillräckligt. Hjärnskakningar är vanliga inom hockey och amerikansk fotboll, trots att utövarna bär hjälm.

Källor:

An anti-concussion helmet? Bicycle Helmet Safety Institute

Blodtest kan visa hur allvarlig hjärnskakningen är. Sahlgrenska akademin

Hjälmförbudet kvarstår – här förklaras varför. Handbollsförbundet

...och även om argument 1 eller 2 inte fanns, så finns argument 3:

3. Man vet att cyklandet minskar vid hjälmkrav.


De positiva hälsoeffekterna av cykling är ca 20 ggr större än de negativa. Det har också visat sig att ökad cykling i sig ökar trafiksäkerheten för cyklister. Det beror på att bilister lär sig att förvänta cyklister på gatorna. Denna effekt kallas "safety in numbers" eller säkerhet i mängden.

Därför är hjälmlagar kontraproduktiva, såväl för hälsan som för skaderisken.

Källor:

No clear evidence from countries that have enforced the wearing of helmets. DL Robinson, British Medical Journal avsnittet "Numbers of cyclists"

What happened when helmet laws were introduced? Freestyle Cyclists

Safety in numbers: more walkers and bicyclists, safer walking and bicycling. Jacobsen, Injury Prevention


Film från OECD/International Transport Forum.

...och även om varken argument 1, 2 eller 3 fanns så

4. Det är något som enbart påverkar individens egen säkerhet.


Ska vi förbjuda folk att cykla utan hjälm måste vi först förbjuda rökning, onyttig mat och att inte motionera (t.ex. cykla) om vi vill vara konsekventa.

Varje argument ovan är i sig tillräckligt för att inte införa hjälmlag. Tycker du att något av ovanstående inte stämmer, så kom ihåg att du måste visa att samtliga ovanstående argument är felaktiga för att slutsatsen ska bli att det är motiverat med hjälmlag, eller att ens tjata på andra att använda cykelhjälm.

fredag 18 mars 2016

Stjärnskådning på enkelt sätt


"Planets" är en rolig app till iPhone och Android som visar stjärnhimlen här och nu. Den är gratis, och visar också klockslag för när olika planeter kommer synas.

Det är kul att veta vad det är för stjärna jag ser, och med tiden har jag lärt mig skilja mellan planeter och stjärnor med blotta ögat.

Jag förundras över hur mycket man ser med bara en vanlig kikare. Jag tycker mig kunna se att Jupiter är en rund, blekt beige fläck, och inte bara en ljuspunkt. Stjärnan Sirius är mindre till ytan men har ett skarpare blått sken.

För att hålla kikaren stadigt är det bra att kunna luta mig mot något. Eller så ligger jag på marken på en picnicfilt (ehm, en sopsäck var det faktiskt).

Bor man i stan kan det finnas mycket ljusförorening. Men man behöver inte åka så långt för att stjärnorna ska synas bättre. Tjugo minuter på cykel kan göra stor skillnad. Lantmäteriet har bra kartor som visar var bebyggelsen tar slut. Välj "Terrängkartan" i rullgardinsmenyn.