Etikfråga: skjuta eller klubba?

Människan kan välja. Det innebär att man är ansvarig för det man gör. Vi människor ställs hela tiden inför val.



I norra Kanada dödar man gulliga sälungar och ställs då inför det svåra valet, skjuta eller klubba? En redig artikel i Slate tar sig an problemet:
Slate: Why Do They Club Seals? Can't they just shoot them?

Att peppra sälungen med gevärskott är ett effektivt sätt att ta död på den. Nackdelen är att det går hål på pälsen, och de miljömedvetna säljägarna vill ju inte slösa på jordens resurser. Den etiske säljägaren stegar därför fram till sälen och klubbar ihjäl den med några slag mot huvudet. Självklart görs detta inte med vilken klubba som helst, utan endast särskilt sälvänliga klubbar på minst två fots längd används. Ibland kan den djurvänliga säljägaren istället välja en så kallad hakapik, vilket är en fyra fot lång klubba med en spik på ändan.


Saab eller Volvo?
Etikfrågan slutar förstås inte vid de gulliga sälungarna, utan berör hela vår vardag. En annan bra sajt som hjälper oss med dessa svåra val heter Miljöfordon.se. Där kan man läsa om vilka bilar är miljövänligast när man kör parallelt med alla cykelbanor och järnvägar här i landet. Det står också om parkeringsförmåner och undantag från trängselskatt, så att man kan låtsas som att bilarna inte tar någon plats. Genom att sajten inte nämner cykel och tåg kan man låtsas som att dessa inte är "miljöfordon". Det är fint att Vägverket och lokala myndigheter ger sådan objektiv och allsidig information.

Inga cyklar på ny miljöfordonssajt

Slå ihop banverket med vägverket

I decennier har man pratat om ett sammanhållet transportsystem där man kombinerar tåg, bil, flyg och båt på bästa sätt. Ändå är det väldigt vanligt att påstå att en motorväg inte alls fyller samma uppgift som en järnväg. I Sverige har det inneburit att varje järnväg som nyligen fått dubbelspår även begåvats med en fyrfilig motorväg alldeles intill.



Ett bra exempel på dubbelspår med motorväg brevid är de 346 km Trollhättan-Göteborg-Halmstad-Malmö. Sista biten Göteborg-Trollhättan byggs nu och kallas "Banaväg". På hemsidan står det "Vår miljö är den stora vinnaren". Hehe. I själva verket fördärvar man såväl miljö som skattepengar genom att dubblera varje dubbelspår med motorväg.

Affärsresenären eller barnfamiljen kan naturligtvis lika gärna åka tåg såväl som bil. Med smidiga byten mellan tåg och bil behöver man inte åka bil eller tåg 100% av vägen, utan man kan byta där det passar. Att rälsen inte går hela vägen fram till stugan, utan bara 90% av vägen, betyder inte att man måste köra bil 100% av sträckan. Det kan lika gärna betyda att man åker tåg till närmsta station och sen byter till hyrbil. SJ har hyrbilar på rätt många stationer, typ 20. Sen borde dom ha lite bättre möjlighet till att polletera resgods. Idag kan man inte det alls.

Men det är tydligen enklare att bygga hundratals kilometer motorväg än att fixa hyrbilar och polletering. Sen måste vi oroa oss väldigt mycket för klimatet och sk trafikolyckor (dvs bilolyckor) i och med att alla motorvägstransporter tros vara 100% inkompatibla med järnväg.

Så jag blir glad av att läsa lite ickebajs från regeringshåll. Folk i centerpartiet och kristdemokraterna tycker att man skulle kunna slå ihop banverket med vägverket för att få bort lite av, ja, vad det nu är som gör att folk tror att alla järnvägar behöver en motorväg brevid.

Anders Wikman, kristdemokrat, 5 juli 2008: Politiker vill slå samman Vägverket och Banverket

Centerpartiet 12 juli 2007: Utveckla järnvägen för att nå klimatmålen

Lena Forsman kan dra åt helvete

Lena Forsman, kommunikationschef för Centerpartiet, kan dra åt helvete. Hon misstyckte om en bloggares inlägg där han bett ett antal borgerliga riksdagsledamöters dra åt helvete. I stället för att vända sig till skribenten själv mejlade hon vd:n på tv-bolaget Strix, hans arbetsgivare.


DN: Centerpartiet agerade mot bloggare

Rätt o Slätt: CENTERPARTIET VILL CENSURERA MIG

Richard Slätt återger mejlet på hans blogg och det är så slemmigt att jag återger det här också.

Hej, vänder mig till dig i egenskap av chef eftersom jag hade själv uppskattat en kontakt från en kollega i samma situation.
En person som presenterar sig som medarbetare på Strix har en blogg där han använder ett språk och en ton som tyvärr är vanlig i bloggvärlden men är oacceptabel i umgänget människor emellan.
Nu är det ledamöter i riksdagen som är föremål för hans hat men det är ändå över gränsen.
Vill bara fråga om du tycker det är ok att en medarbetare på ert företag, där han presenterar sig som journalist agerar så här.
Han presenterar även sina arbetsgivare genom att länka till er hemsida.

mvh Lena Forsman

Jag vet inte vad som är värre -- att mejlet är så slemmigt ("Du har gjort fel men jag ska hjälpa dig") eller att det så tydligt visar hur viktigt det är att kunna lagföra människor som begår såna här övergrepp. Det verkar ju finnas en massa högt uppsatta personer som tycker att dom ska övervaka och kontrollera medborgarna för deras eget bästa. "Du får tycka vad du vill så länge du tycker som jag".

Utvecklingen går mot att alla är skyldiga så länge inte motsatsen bevisas. Man måste gå genom förnedringskontroll innan man går på ett flygplan och myndigheterna sprättar upp alla mina brev bara för säkerhets skull.

Jag har god lust att ge dom valuta för övervakningspengarna.

Bil och flyg är tidstjuvar

I en DN-intervju säger trafikkonsulten Christer Ljungberg att det sitter i huvudet att ta tåget istället för att flyga. Det är lättare att blogga på tåget än på en kort flygtur på inrikes. Den som är mindre självcentrerad kan istället läsa andras bloggar.

Jag tycker mig se en betydande beteendeförändring i tågåkandet. I SVTs dokumentär "Det stora tågbeslutet" (finns som podd-tv) vittnar konduktörer om hur alla tåg går välbelagda, inte bara de som går på vissa dagar på vissa tider. I SJs kvartalsredovisningar kan man se hur beläggningen i X2000-trafiken som helhet nått upp i hela 70%. Det visar att tågpassagerarna är beredda att resa lite när närsomhelst, även mitt på dagen mitt i veckan.

Om man jämför det med inrikesflygets tidtabeller så ser man att avgångarna är koncentrerade till morgon och kväll på vardagar, samt söndag kväll. Flygets passagerare ser resan som ett lidande som ska klaras av så snabbt som möjligt. Tågpassagerarna ser det inte så. De är flexibla, för de vet att restid inte är dödtid. Man kan blogga, prata i telefon, sova, äta. Man kan få saker gjorda eller läsa andras bloggar.



Jag tror det är likadant med att köra bil. Människor har börjat inse att restiden inte blir förspilld om man utnyttjar den till att t ex sova eller äta. På tåget behöver man inte stanna för att gå på toaletten.

Den här inställningen är enormt betydelsefull för miljöpåverkan, eftersom den gör att man inte alltid måste pressa upp reshastigheten och därmed öka energiförbrukningen. Den gör att tågresandet kan ta marknadsandelar även på sträckor där tåget inte är snabbare dörr till dörr. Men jag stödjer fortfarande nya jänvägsbyggen för tåg i 320 km/h eftersom det gör att även längre flygresor kan ersättas av tåg, samtidigt som nya banor ger mer utrymme på gamla banor för godståg och pendeltåg i mer beskedliga farter.



Nattågen kommer bli nästa stora grej. Att sova medans man reser är det ultimata exemplet på att inte förspilla restiden. Om tåget avgår kl 18 och har en trevlig restaurangvagn, och om det går från centrum till centrum, så behöver man egentligen inte vara framme innan kl 08 på morgonen ungefär. Om tåget håller en medelfart på beskedliga 100 km/h så kan man avverka hela 1400km på en sån resa. Det motsvarar ungfär Stockholm-Luleå när Botniabanan är klar, eller Göteborg-Frankfurt. Samtidigt kan man göra 2800km om tåget håller 200 km/h i genomsnitt. Det blir Luleå-Paris på en natt.

Även när man cyklar så använder man tiden, till motion. Enligt den här studien är medelavståndet för cykelpendlare i Stockholm 8,8km. Annars påstås vanligen att folk sällan nyttocyklar sträckor längre än fem kilometer, för att det tar för lång tid. Men räknar man in motionen så är det tvärtom ett sätt att spara tid. Anta att man annars skulle lagt 60 minuter två gånger i veckan på att gå på gym och köra bil dit. Då kan man cykla till jobbet två dagar i veckan utan att spilla en enda minut, även om det tar 30 minuter extra att cykla, enkel resa. Se sidorna 10 och 13: Att cykla i Stockholms innerstad

Vanebilisterna mönstras ut

I ett tidigare inlägg skrev jag bittert att mycket av bilandet idag görs av äldre män och att när de så småningom blir av med körkortet, så kommer bilismen minska betydligt. Mina indicier är inte bergsäkra men inte heller värdelösa. Nu kommer nya fakta:

I senaste nummret av Västtrafiks personaltidning Strålkastaren intervjuas Caroline Almgren, företagets marknadsanalytiker. Hon säger att bästa förutsättningarna för ett ökat kollektivåkande finns i gruppen 40+, utan småbarn, som kör bil idag och som bor i områden med konkurrenskraftig kollektivtrafik, t ex alla storstäder. Jag instämmer helt och har skrivit syrligt om detta i inlägget Bli av med körkortet och bli barn på nytt.

Så jag räknade lite på det. Anta att folk kör lite bil efter 70. Då kommer alla 40+ sluta köra bil om 30 år, men om bara sex år kommer 20% av dem sluta. Anta vidare att Västtrafik på sex år lyckas påverka ytterligare 20% att sluta åka bil överallt varje dag. Då har denna grupp minskat sitt vanebilande med 40% om sex år! Det är ju uppbyggande!

För den som kör till jobbet varje dag så räcker det att ställa bilen en gång i veckan för att minska bilandet med 20%. Tänk hur rusningen skulle se ut om 20% av alla bilarna försvann!

Färre p-platser i innerstan



På miljöbloggen Ecoprofile skrev jag om hur Malmö och Göteborg tar bort tusentals p-platser i centrum de närmaste åren för att ersätta dem med bostäder och annat. Men även Stockholm gör så, man bygger bostäder på fd infartsparkeringar i stadsranden. Om man kombinerar detta med marknadspriser på kvarvarande p-platser och ljusskyltar som visar var det är ledigt och ej, så kan det bli lika betydelsefullt som trängselskatten, som minskade rusningstrafiken med 20%.

Ecoprofile: Malmö och Göteborg ser över parkeringen
SvD: 1700 p-platser kan försvinna

Jag har funderat lite över trängselskatten. Den minskar trafiken ner till en nivå där trafiken flyter. Jämfört med ständiga köer, dvs stillastående trafik, representerar det en ökning av av kapaciteten, inte en minskning. Därför är färre p-platser väldigt viktigt för alla som vill att antalet bilar i innerstan ska minska i absoluta tal.

Glöm inte geometriövningen: En parkerad bil mäter 2x4 eller åtta kvadratmeter, plus minst lika mycket utrymme för att komma i och ur p-rutan. Sexton kvadrat alltså, det är stort som ett sovrum eller ett kontor. I ett trevåningshus lika mycket som en lägenhet (3x16 = 48 kvadratmeter per lägenhet).

Enligt hängseln-och-livrem-principen bör färre p-platser och färre vanebilister medverka till en betydande minskning av bilandet i innerstäderna. Hoppas hoppas!

Jag är värd att bli tjock!

Bra att det inte kallas hälsoglass i alla fall!

Hoppas miljöbilen går samma väg som hälsoglassen!

Det är jag värd

Asus EEE är prylen som inte är från Apple, men som ändå är omåttligt cool

Jag har länge gått och tänkt att jag ska köpa den där nya prylen. Inte för att jag behöver, utan för att jag vill ha. Jag vill unna mig. Jag har frågat runt lite och alla håller med om att jag ska unna mig fler prylar.



Och dom har verkligen rätt. Jag behöver inte tänka på det där med miljön. Jag blir visserligen ledsen över att vackra landskap skövlas för att göra plats för köpcenter och motorvägar, men jag ska inte tänka på det. Det som får mig att må bäst är att köpa en pruttibangbang som skyddar mig från allt det tråkiga därutanför.



Jag vill ju inte känna vinden mot ansiktet eller doften av regn, hemska tanke.



Så det är bäst att asfaltera mera. Bort med alla trädkramare!





Faktum är att jag ska asfaltera gräsmattan på min tomt för att få plats med fler bilar.



Bilarna kör jag till köpcentret där jag köper naturfilmer för att visa på min nya tv, för det är jag värd.

Och när jag tröttnat på naturfilmerna så tar jag och flyger till Thailand, där jag unnar mig ännu fler nya prylar.



Så nu har jag lärt mig. Motstånd är meningslöst. Jag ska inte sätta mig emot den naturliga utvecklingen mot högre välstånd. Det är jag inte värd. Eller jag är värd det, men inte på det sättet. Krångligt det här...