lördag 6 augusti 2011

Flyttar tillverkningen tillbaka till västländerna?


Hjulbygge på Pilen Cykel i Målilla

I en debattartikel i New York Times sägs att amerikansk tillverkning ökar för första gången på länge. Lönegapet minskar när kinesiska löner stiger. Ökande energipriser och närhet till kunderna talar också för att produktionen kan tas hem till västländerna.

Redan idag sker en betydande del av cykeltillverkningen i Europa. Svenska jätten Cycleurope (med märkena Crescent, Monark, Bianchi, mfl) lackar och slutmonterar sina cyklar i Varberg och på andra orter i Europa, även om ramarna, växlarna och bromsarna tillverkas i Asien. Lite mindre svenska cykeltillverkare som Pilen och Nishiki gör likadant. Brompton tillverkar 30 000 vikcyklar om året i London. Även ramarna tillverkas i London, troligen också en del av växeldelarna.

Nu skriver Svenska Dagbladet att de ökande klimatutsläppen i utvecklingsländerna till stor del beror på ökad export till västländerna. Kanske behövs en större medvetenhet om det bland oss västlänningar, om det ska bli något globalt avtal om klimatutsläpp.

SvD: Import döljer CO2-utsläpp

New York Times: Can Manufacturing Fuel a U.S. Recovery?Productivity and Quality Are Up
Manufacturers are returning to America and hiring new workers. Last year, manufacturers created 136,000 net new jobs, the first increase since 1997.

Pilen pekar bara uppåt
Under 2009 beräknar vi sälja cirka 2600 cyklar, säger Louise på Pilen Cykel i Målilla.

Lovely Bicycle: Pilen Lyx: the Pragmatic Romantic

Vélocouture: Riding in style on the Pilen Lyx ‘Portlandia’

Modebranschen lämnar Asien för Europa - Ekot
Flera medelstora svenska varumärken har i dag 60 till 70 procent av sin klädtillverkning i Europa, vilket är en kraftig ökning jämfört med tiden före finanskrisen 2008. ... Men det är inte till Sverige som produktionen återvänder utan till Baltikum, Rumänien och Turkiet – som alla tillhör låglöneländerna.

måndag 25 juli 2011

Enkla sätt att cykelanpassa Landvettervägen



Härryda kommun har inventerat sina cykelbanor och kommit fram till att det finns en felande länk mellan orterna Landvetter (6000 invånare) och Mölnlycke (15 000 invånare).

Vägen mellan orterna löper vackert längs Landvettersjön med berget på andra sidan. Avståndet är perfekt för cykling, knappt sex kilometer eller cirka 20 minuter. Trafikmängden är liten eftersom motorvägen Rv40 går parallellt en bit bort. Landvetter flygplats ligger längre bort och togs inte med i inventeringen.

I inventeringen, som sköttes av konsultbolaget WSP, sägs att vägen trots detta är olämplig för cykling eftersom den är för smal och med för dålig sikt. Hastigheten är skyltad till 70 km/h.


Motorvägen ligger tillräckligt långt bort för att inte höras, men tillräckligt nära för att bli alternativet för snabbare trafik. Järnvägen söder om sjön är enkelspårig och slingrig.

Inventeringen, en så kallad behovsanalys, går inte in på hur man löser problemen, men det är enkelt: sänk hastigheten! Då blir sikten alldeles tillräcklig och bredden tillfredställande. Trafikmängden är bara 3400 fordon per dygn, som en lugn stadsgata. Dessutom finns den parallella motorvägen, Riksväg 40, där man kan köra fort om så önskas.

För att göra vägen säker och trygg för cyklister i alla åldrar krävs mer än en hastighetssänkning, men med enkla medel blir vägen lämplig för vuxna cyklister med körkort.

Det räcker långt att bygga mittrefuger i kurvorna, så att cyklister slipper skrämmas av bilister som gör galna omkörningar. Busshållplatserna kan få så kallade timglas, så att ingen kan passera när bussen står vid hållplatsen. Det gör att bussresenärer kan korsa vägen utan att bli överkörda. Bussresan blir då mycket trevligare, särskilt för barn, folk med nedsatt syn/hörsel/rörlighet, och de med mycket bagage. Timglas signalerar till bilister att här tar vi det lugnt när det behövs, en signal som betyder mycket för cyklister.

Landvettervägen är representativ för en hel massa landsvägar i Sverige. I princip alla gamla vägar som går parallellt med motorvägar och vajervägar skulle kunna åtgärdas på samma sätt. De som vill köra fort får hålla sig till de parallella motorvägarna, eller ta tåget.

Allmänna vägar ska vara öppna för allmänheten
Att bygga riktiga separata cykelbanor gör att fler kan cykla, inte bara vuxna med körkort. Men om man bara bygger cykelbana utan att åtgärda själva vägen så har man kvar problemen med bussresenärer som vill korsa vägen, och att det inte är särskilt trevligt att gå eller cykla intill en trafikerad 70- eller 90-väg.

Ett lite mer principiellt problem med en enögd satsning på cykelbanor är att allmänna vägar faktiskt ska vara öppna för hela allmänheten, inte bara bilister. Genom att bygga gång- och cykelbanor förvandlas den allmänna vägen till en bilväg, medan cykelbanan i praktiken blir en allmän väg för alla andra: fotgängare, ryttare, mopedister, barnvagnar, hundar, och rullbrädesåkare. Cykelbanor brukar dessutom ha sämre beläggning, sämre snöröjning, sämre framkomlighet och sämre skyltning än allmänna vägar.

Om det redan finns en parallell motorväg tycker jag att den gamla vägen ska vara just allmänn. Man behöver inte bygga en tredje, sämre väg för alla som inte åker bil. Den befintliga allmänna vägen är redan tillräckligt bred för att hundar, mopedister, cyklister och till och med bilister ska kunna samsas, om bara bilisterna kan tänka sig att anpassa hastigheten.

Behovsanalys av tätortssammanbindande cykellänkar i Härryda kommun

Malmö - Lund på cykel: 2-minus-1-vägar framtidens melodi?
En 2-1-väg är en väg med ett körfält för bilar och två för cyklister. Cyklisterna har ett körfält i var riktning, men bilisterna har bara ett, d.v.s. om bilisterna ska köra om eller mötas får det ske på cyklisternas villkor eftersom man då måste bege sig ut på cykelbanan.

Tillägg mars 2013: en uppdaterad version av denna artikel finns nu på Ecoprofile:
Cykling mellan närliggande tätorter. Är cykelbana bästa lösningen? Ecoprofile

söndag 17 juli 2011

Varför har man gång- och cykelbanor?


Varning för farliga fotgängare - obs äkta varningsskylt


På the Bike Show nyligen pratade Dr Robert Davis från Road Danger Reduction Forum. Dr Davis tycker det är bra att dödstalen på vägarna i England minskar sedan decennier tillbaka, men varnar för att det kan bero på att fotgängare och cyklister helt enkelt skrämts bort från vägarna. Sjunkande dödstal behöver alltså inte innebära att vägarna blir säkrare.

Han säger också att cykelbanor kan vara bra, men bara om man kommer ihåg varför man bygger dem. Är det för att skydda cyklister, eller för att låta bilisterna gasa på utan att behöva ta hänsyn till långsamma cyklister? Dr Davis tycker att föraren av det tyngre och snabbare fordonet har det större ansvaret. Med den synvinkeln bygger man cykelbanor för att skydda cyklister, men man kunde lika gärna dämpa biltrafiken med fartgupp eller till och med genom tekniska lösningar som tvingar ner bilisternas hastighet, menar Dr Davis.

Road Danger Reduction with Dr Robert Davis - The Bike Show

Bort med berättigade bilister!

måndag 11 juli 2011

Därför välter inte cyklister


Cykeln kan styra alldeles själv

Det sägs ibland att anledningen till att en tvåhjulig cykel inte välter är att hjulen har en gyroskopisk effekt. Men den effekten är ganska liten vilket visas av att det går att cykla rätt långsamt. En viktigare anledning är att framhjulet sitter i en vinkel som gör att när cykeln börjar välta, så styr den i den riktningen. Cykeln rättar sig automatiskt.

Bicycle Stability – Everything Works Together
Jan Heine sammanfattar senaste forskningen

An Introduction to Bicycle Geometry and Handling.

söndag 3 juli 2011

Bort med berättigade bilister!



Att köra bil har blivit så vanligt att man ofta upplever det som en rättighet och en norm. Många problem med den omfattande bilismen skulle lösas om man kunde få bilisterna att känna sig som gäster och inte som omgivningens ägare.

Fackföreningen Seko tycker det är ett problem att bilister kör så fort förbi vägarbetare. Man kan säga att bilisterna blivit så glupska att de biter den hand som föder dem, eller i alla fall den hand banar väg för dem.

Den glupska attityden når ända in i lagen. Det är förbjudet att cykla på vägen om det finns cykelbana. Det kan ju hända att bilisterna måste sakta ner då. Och det är förbjudet att bygga hus utan parkeringsplats, för annars kan bilisterna behöva parkera en bit bort, det och är jobbigt. Det kanske inte är så konstigt att bilister uppträder lite bortskämt ibland. Den berättigade attityden finns inskriven i lagen.

Det senaste tyska snabbtåget klarar 320 km/h. Foto Spookster67 Wikipedia

Vill man färdas snabbt tycker jag man ska åka snabbtåg. Det går tre gånger så fort som med bil.

Seko i media juni 2011

SvD: Seko vill sänka hastigheten

Sydsvenskan: Dömd cyklist får ny rättegång

Barn är farliga, bilar är säkra?
Skolbarn i Kristianstad ska utrustas med sändare så att bilister och bussar inte mejar ner dom.

sv.wikipedia.org/wiki/parkeringsnorm

torsdag 30 juni 2011

Är det kärlek att oroa sig?



En av gästerna i radioprogrammet Jättestora Frågors avsnitt om kärlek beskrev hur hon ligger vaken och oroar sig för sina barn. Jag tycker inte oro är ett uttryck för kärlek. Kärlek är att älska barnen för vilka de är, i motgång och medgång, även när det inte blir som man hade tänkt sig.

Den moderna medicinen ställer frågan på sin spets. Om fosterprovet visar att barnet har någon defekt, behåller man då barnet eller gör man abort? Det är en knivig fråga. Om man behåller barnet och sen oroar sig hela tiden, hur kärleksfullt är det? Det är kanske bättre att göra abort och sen få ett barn som man kan älska utan att glida iväg i oro.

Svåra frågor som sagt. Att alltid älska sina barn eller sin nästa är ett krav som få lever upp till. Men jag tror det blir enklare om man erkänner sin ofullkomlighet, än om man går och inbillar sig att allt man gör motiveras av ren kärlek. Att lära känna sina mindre smickrande sidor kan lustigt nog vara en början på att ha bättre relationer till sina nära och kära.

Jättestora frågor: Måste man offra något för kärlekens skull?

Fria Tidningen: Rädda föräldrar och trotsiga barn
Till saken hörde att mamman var nyseparerad. Klart som korvspad, tänkte jag, att barnet reagerade på det. Så det framförde jag i sansad ton, snällt och försiktigt, som en möjlig orsak, en förklaring, ett konstruktivt förslag. Men gissa vad som hände? Just det. Alla mammorna fick spader.

tisdag 28 juni 2011

Kommer Förbifarten bli av?

Förbifart Stockholm är, namnet till trots, inte till för trafik som far förbi Stockholm utan till för att stockholmare ska köra mer bil till jobbet.

Det verkar ovisst om bygget verkligen blir av eftersom man råkat komma på att luften blir hälsofarlig i den långa tunneln. Det var miljöminister Andreas Carlgren som bestämde att vägen skulle gå under jorden av miljöskäl. År 2009 kom man på att då man använder dubbdäck i Sverige så blir luften i långa tunnlar hälsofarlig. Andreas Carlgren har länge varit motståndare till projektet och jag tycker det är en händelse som ser ut som en tanke att tunnelkravet, som ytligt sett (haha) räddade projektet, istället kan komma att sänka det. Regeringen kräver en lösning av Trafikverket, som fortfarande inte förklarat hur man ska lösa problemen.

Regeringen: Vad gäller för luften i tunnlarna?
Inne i tunnlarna ökar exponeringen för luftföroreningar. Regeringen har därför föreskrivit ett villkor om att en plan ska upprättas med åtgärder för att begränsa luftföroreningar i tunnlarna. Vägverket kommer att studera olika tekniker för att rena tunnelluften och ventilera tunnlarna.

Svenska Dagbladet: Svårt åtgärda luft i tunnel

Svenska Dagbladet: Dålig luft kan försena Förbifarten
Enligt Marie Westin, miljöspecialist på Vägverket, är det inte möjligt att bygga tunneln enligt de nuvarande planerna.

SvD: Dödlighet ökar med förbifart
Trafikverkets tidiga beräkningar har visat på positiva hälsoeffekter för hela befolkningen om den fyrfiliga motorvägen byggs, och trafiken trycks ner i tunnel. Men de nyaste beräkningarna för projektet visar att hälsoeffekterna tvärtom blir negativa på grund av de höga halterna av luftföreningar som ackumuleras i tunneln.

SvD: Hälsorisker förbises av Trafikverket