lördag 20 mars 2010

1959: Duopol bil-flyg


Ultra Swank: Architecture: Eero Saarinens JFK Terminal

1959 öppnades den första flyglinjen nonstop över Nordatlanten [1]. Det var Pan American Airlines som kunde flyga nonstop mellan London och New York med den nya Boeing 707 som hade en marschfart på drygt 900 km/h. Tidigare behövde man mellanlanda för att fylla på bränsle. Det var början på slutet för atlantångarna, som tog fyra dagar på sig och som därmed hade höga personalkostnader.


Atlantångare vid Manhattan 1963

1959 började Vikinglinjen köra sin bilfärja mellan Sverige och Finland [2], och Gotlandstrafiken fick sin första bilfärja 1955 [3]. Idag är i princip alla passagerarbåtar bilfärjor, i alla fall på de lite längre sträckorna.

Så man kan säga att det var 1959 som duopolet bil-flyg uppstod. Sen dess är man klorofyllkommunist/orakad feminist om man förespåkar cykling eller spårtrafik som alternativ till bil och flyg. Inte ens den kände motorvägsmotståndaren Jane Jacobs tyckte att kollektivtrafik är särskilt bra. Och precis som många nordamerikaner tyckte hon att cykling var något främmande [4]. Något man pysslade med i Shanghai och Amsterdam.

En annan sak hände 1959... man började bygga Shinkansen i Japan! Fram till dess fanns mest smalspår i Japan, men snart skulle tågen börja köra på normalspår i 210 km/h [5]. Till 2013 ska farten höjas till 320 km/h [6]. Mer om snabbtåg i ett senare inlägg!

[1] The Opening of the Commercial Jet Era

[2] sv.wikipedia.org/wiki/Viking_Line

[3] sv.wikipedia.org/wiki/Rederi_AB_Gotland

[4] en.wikipedia.org/wiki/The_Death_and_Life_of_Great_American_Cities

[5] en.wikipedia.org/wiki/Shinkansen

[6] en.wikipedia.org/wiki/E5_Series_Shinkansen

Alf Hornborg, professor i humanekologi, Lunds Universitet skriver om olja på SVT.se. Allt är oljans fel: attackerna elfte september, bostadsbubblan i USA och den därpå föjande finanskrisen, och klimatproblemet.
SVT.se: "Sista sucken för den fossildrivna världsekonomin"

torsdag 11 mars 2010

Cykelvagn till minimalist


På Apollo 14 användes en kombinerad gå-vagn och arbetsbänk, Modularized Equipment Transporter

Jag har provat två stycken cykelvagnar, varav den ena rymlig men otymplig och den andra smidig men trång. Den smidiga vagnen är så liten att den inte tar mer än mina två rejäla cykelväskor.

Problemet med otympliga cykelvagnar är inte att cykla med stor last, det går fint. Problemet är att hantera vagnen när man inte cyklar. Ibland är det helt enkelt bättre att minska på prylmängden! Killen som säljer den smidiga vagnen tycker att folk inte uppskattar hur bra cykelvagnar är. Kanske det, eller är det så att man helt enkelt klarar sig rätt långt med en helt vanlig ryggsäck eller ett par cykelväskor? Hur ofta fyller man bakluckan på en bil?

An Interview with Nick Lobnitz, Carry Freedom Bike Trailer Inventor


Se min Flickr-sida med cykelvagnar

Den smidigare vagnen heter CarryFreedom City. Den medföljande tygväskan är liten, men det är lätt att spänna fast större saker ovanpå. Finessen med CarryFreedom City är att den är smidig både att gå och cykla med. Cykelväskor funkar bra på cykeln, men att bära dem någon längre sträcka till fots är ganska jobbigt.

Guide: Finkläder i cykelväska
På den alltid läsvärda Ljungbergs blogg så noteras de gigantiska resväskor som tycks bli alltmer populära, även på korta resor. Min förklaring till detta mysterium är att väskorna används till att packa finkläder med mycket luft. Men det behövs inte, en kostym kan åka i cykelväskan utan att bli skrynklig. Byxor och bläser brukar vara i ull eller nån blandning som inte skrynklar sig så lätt. Skjortan är lite känsligare, men köper man en bomullsskjorta av fin kvalitet så håller den sig ganska slät. Kläderna rullas luftigt inuti varann och stoppas ner i väskan. Skorna får plats mellan ytterlocket och innerdelen som försluts med snöre. Det går hur bra som helst, inget skrynkel överhuvudtaget! Resten av packningen får plats i andra väskan (cykelväskor säljs ofta i par).

lördag 20 februari 2010

Vad vet Medvedev om Ryssland?

Efter att Nikita Khrushchev tagit över från Stalin sågade han sin föregångare inför partikongressen 1956. Stalin var alldeles för godtycklig med alla arresteringar, menade Khrushchev. Det sägs att talet var så upprörande att några av åhörarna fick hjärtattack eller begick självmord. Under hans period som ledare, 1953 – 1964, minskade antalet fångar i Sovjetunionen från 13 miljoner till fem miljoner.


Nikita Khrushchev stod för ett alternativt Sovjetunionen. Foto Lookatme.ru

Khrushchev hoppades att Sovjetunionen snart skulle uppnå samma levnadstandard som i väst, och att detta skulle öka kommunismens och Sovjetunionens inflytande i världen. Sovjetunionens tidiga ledning i rymden blev ett bra pr-instrument. Sputnik kom i omloppsbana 1957 och Yuri Garagin blev första människa i rymden 1961. Första kvinna i rymden blev Valentina Tereshkova 1963. Tereshkova flög 48 varv runt jorden på tre dagar och hade radiokommunikation med kosmonaut Valery Bykovsky, som flög i en egen kapsel 5 km bort.

en.wikipedia.org/wiki/Secret_speech
en.wikipedia.org/wiki/Khrushchev_Thaw
en.wikipedia.org/wiki/Sputnik_1
en.wikipedia.org/wiki/Yuri_Gagarin
en.wikipedia.org/wiki/Valentina_Tereshkova

Men det blev inte som Khrushchev tänkt sig. Den ekonomiska tillväxten uteblev och han avsattes 1964. Han var dåtidens Gorbatjov. Hur kommer det gå för dagens Gorbatjov, president Dmitry Medvedev?

Ja, varför misslyckas Sovjetunionens reformledare egentligen? Kanske för att de inte känner till folkets problem tillräckligt väl. Liberalen och oppositionspolitikern Grigory Yavlinsky fick en pratstund med president Medvedev, och intervjuades om detta i tidningen Moskovsky Komsomolets 9 oktober 2009.

Grigory Yavlinsky: Vote for the people you know, people you can turn for help

Yavlinsky menar att ryssar inte bryr sig om att protestera eftersom de inte hyser någon tilltro till politiken. De kan inte få politikerna att göra ens enkla saker som att anordna en lekplats eller att asfaltera en väg. Och när det väl sker protester, så slås dessa ner. Yavlinsky menar att människorättsaktivisterna som kritiserar regimen istället borde betraktas som en viktig tillgång, eftersom de sätter fingret på akuta problem som regimen inte bemästrar. Men istället för att lyssna på varningssignalerna, så väljer regimen att slå ner på oliktänkande.

Det ska bli intressant att se om Medvedev gör något av Yavlinksys synpunkter. Min övertygelse är att om man kan få bort ryssarnas apati för politik, så är det bra för fred och utveckling i regionen.

Washington Post: A former Kremlin protestor now governs the provincial region of Kirov
Newsweek: The Dissident Who Came In From the Cold
Nikita Belykh är utnämnd av Dmitry Medvedev som guvernör i Kirov. Han är liberal och hoppas engagera befolkningen i lokalpolitiken. Hans utnämnande betraktas som ett experiment.

Ekot: Medvedev tar krafttag mot ryska polisen
Ekot: Medvedev utmanar vodkatörstiga ryssar

fredag 12 februari 2010

Fuskåkning på buss dåligt. Parkering på busshållplats OK

I Stockholm får man 1200 kr i böter om man fuskåker på buss och tunnelbana. Dessutom sätter dom nu upp extra höga spärrar, till en kostnad på 270 miljoner kronor på tre år*. Men att parkera på en busshållplats och hindra trafiken kostar bara 900 kr i böter.

Det borde naturligtvis vara tvärtom eftersom bilisten hindrar trafiken. Det gör inte fuskåkaren. Fuskåkning innebär inget annat än en utebliven intäkt (plus den högst marginella extra energiåtgången och eventuella trängseln. Bara för att förekomma alla felfinnare!).


I Sverige har vi ingen statsreligion. Istället har vi religionsfrihet för alla bilister

I Sydsvenska Dagbladet står det att en parkeringsvakt i Malmö utsatts för halsgrepp och hot. Nu nekas hon skadestånd. ”Vissa utsatta yrkesgrupper måste ha en större mental beredskap”, enligt tingsrätten. Ungefär som soldater alltså.

DN: Så blir de höjda avgifterna
DN: Ny spärr ska stoppa gratisåkare
Sydsvenskan: P-vakt ersätts inte för strupgrepp

GP: Allt fler får p-böter i Göteborg
Det kostar dock 1 200 kronor att ertappas med att inte betala eller betala för lite inom kollektivtrafiken men endast 400 kronor att inte betala eller betala för lite på en p-plats.

*) Men det ska fortfarande gå att fusköppna dem. Man kan lura sensorn bakom spärren med en halsduk. Själv brukar jag cykla...

söndag 7 februari 2010

Selektiv varseblivning i hjälmälskarnas bibel


Hjälmälskarnas bibel säger att 90% av omkomna cyklister i USA blev överkörda av en bilist. Slutsatsen: bär hjälm. Säger allt, tycker jag...

Det finns många studier som visar att cyklister som kommer till sjukhuset utan hjälm har långt fler huvudskador än de med hjälm. Det lustiga är att de flesta studier som tittar på före och efter, alltså vad som händer när fler bär hjälm, inte visar någon effekt av hjälmbärande alls. När hjälmbärandet ökar kraftigt, så påverkas inte frekvensen av huvudskador bland cyklister. Ibland kan hjälmlagar och hjälmkampanjer till och med öka frekvensen av huvudskador, eftersom cyklandet minskar fortare än vad huvudskadorna gör.

Hur kan detta hänga ihop? Om data från sjukhus visar att cyklister utan hjälm lever farligt, varför ger inte ökat hjälmbärande en fallande frekvens av huvudskador? Jo, det finns ett fenomen som heter self-selection, som norska forskare utgått från. Den norska forskningen visar att de cyklister som tar störst risker är de som både bär hjälm och använder annan utstyrsel. Cykelhjälmen tycks alltså ingå ett paket där t ex också cykelbyxor, cykeldator, cykeljacka eller cykelskor ingår. Forskarna frågar sig därför om de försiktigaste cyklisterna, som inte använder en massa attiraljer, helt enkelt slutar cykla när det blir hjälmtvång.

Forskning.no: Ikke færre ulykker med hjelm
Samferdsel: Syklister som bruker både hjelm og annet utstyr: Råest og farligst

Det skulle kunna förklara varför inte färre skadar huvudet när fler bär hjälm. I så fall visar det att det är viktigare att cykla försiktigt än att bära hjälm. Det kan ju låta självklart, men man kan också uttrycka hypotesen på så vis att hjälmen har sån liten skyddseffekt att den i praktiken helt överskuggas av trafikanternas riskbeteende.


NTF rapporterar att sommaren kommit till Köpenhamn. Titta bara hur mycket folk det är på badstranden! Foto Mikael Colville-Andersen, Copenhagen Cycle Chic

All denna tveksamhet skiner förstås inte igenom i NTFs och Vägverkets hjälmpropaganda eller de studier de lutar sig mot. Enligt ett mejl från NTF till en kamrat på cykelforum.se så baserar NTF sin hjälmpropaganda på "The Cochrane Review" där man sammanfattat ett antal hjälmstudier.

The Cochrane Library: Helmets for preventing head and facial injuries in bicyclists

Problemet med Cochrane Review är att urvalet av studier är väldigt ensidigt. Inte nog med att forfattarna Thompson, Thompson och Rivara till största delen valt ut sina egna sjukhusstudier i sammanfattningen. De är dessutom väldigt selektiva när det gäller studier som även kollar på vad som händer när hjälmbruket ökar. De citerar en studie som visar att antalet huvudskador bland cyklister i delstaten Victoria i Australien minskade med 40% när hjälmlag infördes. Denna siffran återger NTF ofta.

Men det nämns inte att dödligheten bland fotgängare minskade med en tredjedel i samma delstat vid hjälmlagens införande. Den ökade säkerheten beror troligen på en allmän uppskärpning av trafiksäkerheten i samband med hjälmlagen, som t ex fler fart- och alkoholkontroller på bilister. Cochrane Review nämner inte heller Western Australia där hjälmlagen inte medförde någon påverkan på frekvensen av huvudskador, inte mer än för fotgängare.

Om man tittar på selektionskriterna Thompson et al använt för att bedöma vilka studier som ska räknas blir det nästan komiskt:

Noncausal mechanisms (selection bias, observation bias, confounding and chance) were minimized in all studies by using a broad sample of bicyclists seeking treatment for bicycle injuries and by obtaining identical information from both cases and controls.


Men elefanten i rummet är ju att det är ett jättestort och högst ominimerat selektionsfel mellan sjukhusstudierna och cyklisterna som aldrig behövde någon behandling. Hallå, var är NTF? "60% av cyklisterna som inte klantar sig är hjälmfria", typ :-)

På denna skeva grund vilar Sveriges cykelhjälmspolitik. Vad ska vi göra åt det?

tisdag 26 januari 2010

Star Trek, ett dåligt inflytande?


Sesame Street - Patrick Stewart helps the Count

Star Trek är mycket bättre än Star Wars. Logiken dikterar att en borgkub skulle kunna assimilera en dödsstjärna vilken dag som helst. Fast... Star Wars-fans kan nog också komma med i federationen av Trekkers en vacker dag!

Ändå har jag vissa tvivel. Är inte allt lite för enkelt på Star Trek? Är teknikoptimismen Star Treks fel? Folk tror ju att alla problem, riktiga som påhittade, kan lösas med teknik helt oavsett vad problemet handlar om. Det skulle inte förvåna mig om någon trodde att teknikens under snart gör att vi kan skruva en skruv med en hammare. Vi behöver en ännu bättre hammare. Att bara använda en skruvmejsel är för enkelt.



En grej som retar mig med Star Trek är att (i filmen Motion Picture och serien Deep Space Nine) så har dom små kärror som inte har hjul. Istället har dom nåt blått teknik-sken under kärran som ersättning för hjul. Dom har alltså uppfunnit hjulet en gång till! Nu kanske jag låter lite bakåtsträvande men vad är det för fel på ett helt vanligt, hederligt hjul?

Det verkar som att ingenting på rymskeppen är energisnålt. Till och med kraftöverföringen (det vill säga de elektriska ledningarna) lyser. Ljuset från ledningarna är uppenbarligen en energiförlust. Hur ska man kunna warpa iväg i full fart från fientliga, engelsktalande utomjordingar med buckliga pannor, om elnätet läcker en massa energi hela tiden?

tisdag 19 januari 2010

Användarvänlighet, telefoner och Vägverket

Grant Petersen äger Rivendell Bicycles som tillverkar handgjorda cyklar av stål i Kalifornien. Grant har många åsikter och det finns några intervjuer med honom på nätet. Ett utdrag:

Push Button For: Interview with Grant Petersen of Rivendell Bicycle Works
Q: In your catalogs, web site, and in The Rivendell Reader, you write a lot about simplicity. Why is simplicity important?

A: Simple things make people feel smart, or at least competent, and complication has the opposite effect. If people feel smart and competent, they're happy, and happy people are nice to other people, and it all starts or stops with how hard it is to use something.



Cyklar är enkla, och enkla saker gör människor glada. Foto från Treehugger: Bringing Cycle Fabulousity to the Streets of Charleston

Vägverket gillar komplicerade regler
Människor som känner sig kompetenta får självförtroende och låter sig inte styras eller manipuleras av andra. Osäkra människor är mottagliga för läskiga budskap och fogar sig. Vägtrafiken är ett klockrent exempel på det: gör du inte som Vägverket har bestämt, så kan folk skadas eller dö!

Vägverket vill alltså inte att vi ska vara tänkande medborgare utan robotiserade konsumenter. Trafikanternas uppgift är att följa reglerna. Man ska köra bil (det är därför Vägverket bygger vägar) och följa reglerna som Vägverket har bestämt. Att inte följa reglerna leder som sagt till skador eller dödsfall.

Tänk nu om Televerket arbetade som Vägverket. Telefonerna kan ge farliga stötar och därför måste man ha särskilda telefonskydd på sig när man ringer, ungefär som säkerhetsbälten i en bil. Dessutom är telenätet byggt på ett sätt som kräver att alla som ringer ska ha särskild utbildning, ungefär som körkort.



Men telebranschen jobbar inte så, eftersom man sätter användaren i centrum. Utgångspunkten är att telefonringande ska vara användarvänligt.

Nu tror alla att vägtrafik självklart är farligare än att ringa i telefon, men så enkelt är det faktiskt inte. Man behöver till exempel inga körkort eller säkerhetsbälten för att åka buss, och det är på grund av att det är tio gånger säkrare att åka buss än att åka bil. Chauffören är särskilt utbildad, och bussen är så tung att om den krockar med en stolpe så mejas stolpen ner. Att åka tåg är också mycket säkert, och därför behövs inga attiraljer eller särskilda regler för resenärerna. Vägverket borde nedprioritera de färdsätt som kräver körkort och säkerhetsbälte, inte tvärtom.
Bussbranschen: Argument för bussen

Vägverket har bestämmarnoja helt enkelt. Det syns i termen "oskyddade trafikanter". I Vägverkets värld är det ett problem att folk vill gå och cykla. För då kan inte Vägverket peka på regelboken och bestämma över hastigheter, var man ska parkera, vad man dricker, till och med vilka mediciner man använder.

Jag tror att en ökad demokratisering kan vara en del av lösningen. Det innebär att medborgare läser på om trafikfrågor och diskuterar med andra. Man skaffar sig kunskaper och självförtroende, och accepterar inte Vägverkets bestämmarnoja. Man ställer tvärtom krav på att trafiken ska prioritera dem som inte har körkort. Kräv ett slut på byggande av vägar som förbjuder gång, cykling, ridning och traktorkörning (det vill säga motorvägar). Kräv att trafiken fungerar tryggt och smidigt för alla som bor inom 5-10 kilometer från sina arbeten, det vill säga de två tredjedelar av befolkningen som enkelt kan välja att gå eller cykla till jobbet.

Ecoprofile: De flesta rör sig inom tio kilometer