Öppet brev till Transportstyrelsen
Vidvinkelseende och högersvängsolyckor
Transportstyrelsens chefsöverläkare Lars Englund skriver i Svenska Dagbladet 28 mars 2014 om vidvinkelseende. Han menar att det är viktigt att trafikanterna har vidvinkelseende, för att kunna upptäcka gående och cyklister som kommer från sidan.
Därför undrar jag hur Transportstyrelsen ser på döda vinkeln i lastbilar. Varje år dör några cyklister i så kallade högersvängsolyckor i Sverige. När chauffören ska svänga höger och tittar över axeln så syns bara en vägg. Cyklister kan då mejas ner när de följer Trafikförordningens tredje kapitel, sjunde paragrafen. Den säger att cyklar ska föras så långt till höger som möjligt, alltså i döda vinkeln för en svängande lastbil.
Ett sätt att minska risken för sådana dödsfall är att köra godset med tåg istället. Därför undrar jag hur Transportstyrelsen tänkte i TSFS 2012:3 när 33 meter långa lastbilar tilläts köra mellan Kantyxegatan i Malmö och Transportgatan 9 i Göteborg. Bägge adresser har spåranslutning och godset kunde därmed ha körts på järnväg.
Med anledning av ovanstående har jag fyra frågor:
1. Vad gör Transportstyrelsen för att minska antalet högersvängsolyckor?
2. Hur tog Transportstyrelsen hänsyn till döda vinkeln i beslutet om långa lastbilar längs järnvägen i TSFS 2012:3?
3. Har Transportstyrelsen synpunkter på axelavstånd och svepyta när lastbilarna svänger?
4. Anser Transportstyrelsen att speglar är en tillräcklig lösning på problemet med högersvängsolyckor?
Svenska Dagbladet Debatt: Reglerna kring defekt synfält är tydliga 28 mars 2014
Med vänliga hälsningar
Erik Sandblom
Trafikant
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Bra att du ställer denna viktiga fråga till Transportstyrelsen så tydligt så så att den inte går att missa. Det finns starka intressenter som inte vill erkänna problemet, men Transportstyrelsen behöver inte vara en av dem. De borde kunna betraktas som en ganska oberoende part, och dessutom med stort trafikansvar.
Jag hoppas verkligen att du får ett bra svar!
Tack för uppmuntran Rolf! Jag skickade öppna brevet med pappersposten söndag 24 april, så de bör ha fått det nu. Jag har också skickat en länk till detta inlägg via formuläret på Transportstyrelsens hemsida. Så det kommer nog ett svar så småningom.
Nu har jag fått svar:
Hej Erik!
Här kommer svar på dina frågor som inkom 2016-04-26 till Transportstyrelsen med ärendenummer TSG 2016-132.
1) och 4) Det pågår ett internationellt ett arbete där Transportstyrelsen också deltar med att ta fram ett regelverk med krav på ”blind spot detection” för lastbilars högersida för att ge föraren större möjlighet att kunna upptäcka cyklister på sidan om fordonet.
2) Föreskrifter som tillåter längre och tyngre fordon har tagits fram för att ge möjlighet att undersöka om det går att få ett effektivare och uthålligare vägtransportsystem vad gäller godstransporter med lastbil. Till exempel genom att transportera mer gods per fordonståg och på så sätt minska förbrukningen av bränsle och minska utsläppen av klimat- och hälsopåverkande gaser. Genom föreskrifterna ska även vinnas erfarenheter av hur transporter med större och tyngre fordonståg fungerar med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet. Föreskrifterna tillåter endast dessa transporter på vissa vägsträckor mellan Göteborg och Malmö för att så långt som möjligt undvika trafiksäkerhetsproblem kopplade till längden och tyngden. Fordonen uppfyller också de krav som finns idag. Det har därför inom ramen för just dessa föreskrifter inte funnits skäl att titta på viss fordonsutrustning, ex speglar, på dessa fordon då det är ett generellt problem i stora fordon.
3) Axelavstånd och svepyta är olika på olika fordon och i flera fall handlar det om vad fordonen används till och hur de är anpassade till den gatuutformning som de färdas i. För att inte skada vägen finns krav på axelavstånd och det finns även internationella manövrerbarhetskrav för fordon som de måste klara för att de ska kunna typgodkännas och användas.
NN,
Utredare
Väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen
Min kommentar:
Transportstyrelsen skriver "Fordonen uppfyller också de krav som finns idag. Det har därför inom ramen för just dessa föreskrifter inte funnits skäl att titta på viss fordonsutrustning, ex speglar, på dessa fordon då det är ett generellt problem i stora fordon."
Jag tycker deras resonemang haltar. Om fordonen uppfyller kraven, varför behövdes ett särskilt tillstånd? Och då är vi tillbaka till ruta ett: varför beaktades inte förarsikten när tillståndet gavs? Och varför kräva vindvinkelseende om det ändå bara är en vägg som syns?
Skicka en kommentar