onsdag 28 september 2011

Stoppa kapprustningen på vägarna!


En atombomb

EU-parlamentet rekommenderar att cyklister ska ha reflexvästar och hjälmar, så att de syns bättre för bilister som kör fort. Jag tycker de går åt fel håll för det här är en kapprustning där alla trafikanter skaffar sig alltmer hästkrafter och skyddsutrustning. Cyklister, fotgängare och ryttare kommer alltid förlora på kapprustningen.

Det som behövs är en nedrustning. Sänk hastigheterna. Inbilla inte bilister att fotgängare och cyklister kommer ha särskilda synlighetskläder.

Och hur blir det med viltolyckorna? Tycker EU-parlamentet att alla älgar och rådjur också ska ha reflexvästar? Eller ska vi hälla radioaktivt avfall i bäckarna så att djuren blir självlysande?

Allvarligt talat, tänk om kärnvapenmakterna Frankrike och England skulle få igenom att ministaterna Cypern och Malta måste skaffa missilförsvar ifall president Sarkozy av misstag skulle trycka på stora röda knappen. Tänk om premiärminister Cameron skulle uppmana alla danskar att skaffa skyddskläder för radioktivitet. Av ren kärlek och omsorg förstås.

Nej, nu måste bilisterna växa upp och sluta skylla på offren. Sakta ner eller ta tåget. Eller flyg.

Ekot: Med höstmörkret ökar viltolyckorna

BikeBiz: EU calls for cyclists to wear "crash helmets & warning jackets"

Och glöm inte att cyklister lever längre!

tisdag 27 september 2011

Förarlösa bilar, nya bränslecellen?



För några år sen var bränsleceller det nya teknikmiraklet. Men hajpen dog när alla lärde sig att bränsleceller inte är någon energikälla utan en energibärare. Ett batteri helt enkelt.

Nu skriver flera tidningar om förarlösa bilar som testas i verkligheten på flera platser. Fördelarna är flera. Robotbilarna somnar inte vid ratten och mejar inte ner fotgängare, om allt går som det skall. Dessutom slipper man parkeringsproblemen.

Tänka sig. Fattas bara att de gör att man går ner i vikt också... för det finns väl inget transportmedel som gör?



42 fällbara bromptoncyklar i en p-plats.


Fällbar bromptoncykel på stationen i Avignon i Frankrike. Det dubbeldäckade tåget gör 300 km/h. Foto Flurin. Wikipedia

NPR: Out Of Economic Chaos, A New Order May Be Rising
There wouldn't be a parking problem, because you'd push a little button on your iPhone, a smart car would zip up, pick you up, drop you off where you need to go.

The Guardian: The end of motoring
"Cities such as London will, in 10 years, [have these vehicles] going along autonomously and you can hop in and out of them," he says. A vehicle such as the one Liske describes is operating on the edge of the capital. The ULTra system consists of 21 electric vehicles running on a 4km elevated guideway from Heathrow's Terminal 5 to two stations in the business parking lot.

New York Times: Google Lobbies Nevada to Allow Self-Driving Cars
Last year, in response to a reporter’s query about its then-secret research and development program, Google said it had test-driven robotic hybrid vehicles more than 140,000 miles on California roads — including Highway 1 between Los Angeles and San Francisco.

Göteborgs-Posten: Volvo skyller på mänskliga faktorn
Det som inte fick hända hände när Volvo PV på torsdagen skulle visa upp systemet där bilen bromsar av sig själv. Inför över hundra journalister från en mängd olika länder körde en ny S 60 rakt in i lastbilssläpet.

söndag 25 september 2011

165 år med snabba tåg i Paris


Paris Gare de Nord. Härifrån går TGV-tåg till fyra europeiska länder. Foto Jan Ramroth. fr.wikipedia.org/wiki/Gare_de_Paris-Nord

Paris Gare de Nord är Europas näst största station efter antal resenärer. Stationen anlades 1846 och har byggts ut i omgångar. Härifrån kan man åka i 300 km i timmen och utan byte till Amsterdam på drygt tre timmar, Bryssel (drygt en timme), Köln (drygt tre timmar), London (drygt två timmar) med flera.

Stationen illustrerar fint hur järnvägen kan byggas ut etappvis, även när det gäller högfartståg. Ibland får folk för sig att allt måste byggas på en gång, för att tågen ska gå riktigt fort. Men så gjorde man inte för banan Paris-London, utan där började TGV-tågen gå så fort kanaltunneln var klar 1994. Man körde alltså hela vägen till London trots att det skulle dröja ytterligare tretton år innan allting var klart på den engelska sidan. Det gick ju faktiskt att köra på de gamla spåren under tiden, och då gjorde man det. Resan tog då tre timmar. År 2003 blev ena halvan av nya banan klar på engelska sidan och då minskade restiden till knappt 2.40. År 2007 blev sista biten klar och då minskades restiden ytterligare till 2.15.

Varje etapp är alltså värdefull i sig. Stationerna finns redan och det finns ett omfattande järnvägsnät att köra på. Att satsa på högre hastighet på några avsnitt är inget vågspel utan ett förnuftigt sätt att gradvis förbättra nätet. Järnvägen är ett ytsnålt, energisnålt och trafiksäkert transportmedel, som förtjänar lite kärlek och omvårdnad.

Se även tidigare inlägg: Glastak för järnväg?

lördag 6 augusti 2011

Flyttar tillverkningen tillbaka till västländerna?


Hjulbygge på Pilen Cykel i Målilla

I en debattartikel i New York Times sägs att amerikansk tillverkning ökar för första gången på länge. Lönegapet minskar när kinesiska löner stiger. Ökande energipriser och närhet till kunderna talar också för att produktionen kan tas hem till västländerna.

Redan idag sker en betydande del av cykeltillverkningen i Europa. Svenska jätten Cycleurope (med märkena Crescent, Monark, Bianchi, mfl) lackar och slutmonterar sina cyklar i Varberg och på andra orter i Europa, även om ramarna, växlarna och bromsarna tillverkas i Asien. Lite mindre svenska cykeltillverkare som Pilen och Nishiki gör likadant. Brompton tillverkar 30 000 vikcyklar om året i London. Även ramarna tillverkas i London, troligen också en del av växeldelarna.

Nu skriver Svenska Dagbladet att de ökande klimatutsläppen i utvecklingsländerna till stor del beror på ökad export till västländerna. Kanske behövs en större medvetenhet om det bland oss västlänningar, om det ska bli något globalt avtal om klimatutsläpp.

SvD: Import döljer CO2-utsläpp

New York Times: Can Manufacturing Fuel a U.S. Recovery?Productivity and Quality Are Up
Manufacturers are returning to America and hiring new workers. Last year, manufacturers created 136,000 net new jobs, the first increase since 1997.

Pilen pekar bara uppåt
Under 2009 beräknar vi sälja cirka 2600 cyklar, säger Louise på Pilen Cykel i Målilla.

Lovely Bicycle: Pilen Lyx: the Pragmatic Romantic

Vélocouture: Riding in style on the Pilen Lyx ‘Portlandia’

Modebranschen lämnar Asien för Europa - Ekot
Flera medelstora svenska varumärken har i dag 60 till 70 procent av sin klädtillverkning i Europa, vilket är en kraftig ökning jämfört med tiden före finanskrisen 2008. ... Men det är inte till Sverige som produktionen återvänder utan till Baltikum, Rumänien och Turkiet – som alla tillhör låglöneländerna.

måndag 25 juli 2011

Enkla sätt att cykelanpassa Landvettervägen



Härryda kommun har inventerat sina cykelbanor och kommit fram till att det finns en felande länk mellan orterna Landvetter (6000 invånare) och Mölnlycke (15 000 invånare).

Vägen mellan orterna löper vackert längs Landvettersjön med berget på andra sidan. Avståndet är perfekt för cykling, knappt sex kilometer eller cirka 20 minuter. Trafikmängden är liten eftersom motorvägen Rv40 går parallellt en bit bort. Landvetter flygplats ligger längre bort och togs inte med i inventeringen.

I inventeringen, som sköttes av konsultbolaget WSP, sägs att vägen trots detta är olämplig för cykling eftersom den är för smal och med för dålig sikt. Hastigheten är skyltad till 70 km/h.


Motorvägen ligger tillräckligt långt bort för att inte höras, men tillräckligt nära för att bli alternativet för snabbare trafik. Järnvägen söder om sjön är enkelspårig och slingrig.

Inventeringen, en så kallad behovsanalys, går inte in på hur man löser problemen, men det är enkelt: sänk hastigheten! Då blir sikten alldeles tillräcklig och bredden tillfredställande. Trafikmängden är bara 3400 fordon per dygn, som en lugn stadsgata. Dessutom finns den parallella motorvägen, Riksväg 40, där man kan köra fort om så önskas.

För att göra vägen säker och trygg för cyklister i alla åldrar krävs mer än en hastighetssänkning, men med enkla medel blir vägen lämplig för vuxna cyklister med körkort.

Det räcker långt att bygga mittrefuger i kurvorna, så att cyklister slipper skrämmas av bilister som gör galna omkörningar. Busshållplatserna kan få så kallade timglas, så att ingen kan passera när bussen står vid hållplatsen. Det gör att bussresenärer kan korsa vägen utan att bli överkörda. Bussresan blir då mycket trevligare, särskilt för barn, folk med nedsatt syn/hörsel/rörlighet, och de med mycket bagage. Timglas signalerar till bilister att här tar vi det lugnt när det behövs, en signal som betyder mycket för cyklister.

Landvettervägen är representativ för en hel massa landsvägar i Sverige. I princip alla gamla vägar som går parallellt med motorvägar och vajervägar skulle kunna åtgärdas på samma sätt. De som vill köra fort får hålla sig till de parallella motorvägarna, eller ta tåget.

Allmänna vägar ska vara öppna för allmänheten
Att bygga riktiga separata cykelbanor gör att fler kan cykla, inte bara vuxna med körkort. Men om man bara bygger cykelbana utan att åtgärda själva vägen så har man kvar problemen med bussresenärer som vill korsa vägen, och att det inte är särskilt trevligt att gå eller cykla intill en trafikerad 70- eller 90-väg.

Ett lite mer principiellt problem med en enögd satsning på cykelbanor är att allmänna vägar faktiskt ska vara öppna för hela allmänheten, inte bara bilister. Genom att bygga gång- och cykelbanor förvandlas den allmänna vägen till en bilväg, medan cykelbanan i praktiken blir en allmän väg för alla andra: fotgängare, ryttare, mopedister, barnvagnar, hundar, och rullbrädesåkare. Cykelbanor brukar dessutom ha sämre beläggning, sämre snöröjning, sämre framkomlighet och sämre skyltning än allmänna vägar.

Om det redan finns en parallell motorväg tycker jag att den gamla vägen ska vara just allmänn. Man behöver inte bygga en tredje, sämre väg för alla som inte åker bil. Den befintliga allmänna vägen är redan tillräckligt bred för att hundar, mopedister, cyklister och till och med bilister ska kunna samsas, om bara bilisterna kan tänka sig att anpassa hastigheten.

Behovsanalys av tätortssammanbindande cykellänkar i Härryda kommun

Malmö - Lund på cykel: 2-minus-1-vägar framtidens melodi?
En 2-1-väg är en väg med ett körfält för bilar och två för cyklister. Cyklisterna har ett körfält i var riktning, men bilisterna har bara ett, d.v.s. om bilisterna ska köra om eller mötas får det ske på cyklisternas villkor eftersom man då måste bege sig ut på cykelbanan.

Tillägg mars 2013: en uppdaterad version av denna artikel finns nu på Ecoprofile:
Cykling mellan närliggande tätorter. Är cykelbana bästa lösningen? Ecoprofile

söndag 17 juli 2011

Varför har man gång- och cykelbanor?


Varning för farliga fotgängare - obs äkta varningsskylt


På the Bike Show nyligen pratade Dr Robert Davis från Road Danger Reduction Forum. Dr Davis tycker det är bra att dödstalen på vägarna i England minskar sedan decennier tillbaka, men varnar för att det kan bero på att fotgängare och cyklister helt enkelt skrämts bort från vägarna. Sjunkande dödstal behöver alltså inte innebära att vägarna blir säkrare.

Han säger också att cykelbanor kan vara bra, men bara om man kommer ihåg varför man bygger dem. Är det för att skydda cyklister, eller för att låta bilisterna gasa på utan att behöva ta hänsyn till långsamma cyklister? Dr Davis tycker att föraren av det tyngre och snabbare fordonet har det större ansvaret. Med den synvinkeln bygger man cykelbanor för att skydda cyklister, men man kunde lika gärna dämpa biltrafiken med fartgupp eller till och med genom tekniska lösningar som tvingar ner bilisternas hastighet, menar Dr Davis.

Road Danger Reduction with Dr Robert Davis - The Bike Show

Bort med berättigade bilister!

måndag 11 juli 2011

Därför välter inte cyklister


Cykeln kan styra alldeles själv

Det sägs ibland att anledningen till att en tvåhjulig cykel inte välter är att hjulen har en gyroskopisk effekt. Men den effekten är ganska liten vilket visas av att det går att cykla rätt långsamt. En viktigare anledning är att framhjulet sitter i en vinkel som gör att när cykeln börjar välta, så styr den i den riktningen. Cykeln rättar sig automatiskt.

Bicycle Stability – Everything Works Together
Jan Heine sammanfattar senaste forskningen

An Introduction to Bicycle Geometry and Handling.