Hjälmälskarnas bibel säger att 90% av omkomna cyklister i USA blev överkörda av en bilist. Slutsatsen: bär hjälm. Säger allt, tycker jag...
Det finns många studier som visar att cyklister som kommer till sjukhuset utan hjälm har långt fler huvudskador än de med hjälm. Det lustiga är att de flesta studier som tittar på före och efter, alltså vad som händer när fler bär hjälm, inte visar någon effekt av hjälmbärande alls. När hjälmbärandet ökar kraftigt, så påverkas inte frekvensen av huvudskador bland cyklister. Ibland kan hjälmlagar och hjälmkampanjer till och med öka frekvensen av huvudskador, eftersom cyklandet minskar fortare än vad huvudskadorna gör.
Hur kan detta hänga ihop? Om data från sjukhus visar att cyklister utan hjälm lever farligt, varför ger inte ökat hjälmbärande en fallande frekvens av huvudskador? Jo, det finns ett fenomen som heter self-selection, som norska forskare utgått från. Den norska forskningen visar att de cyklister som tar störst risker är de som både bär hjälm och använder annan utstyrsel. Cykelhjälmen tycks alltså ingå ett paket där t ex också cykelbyxor, cykeldator, cykeljacka eller cykelskor ingår. Forskarna frågar sig därför om de försiktigaste cyklisterna, som inte använder en massa attiraljer, helt enkelt slutar cykla när det blir hjälmtvång.
Forskning.no: Ikke færre ulykker med hjelm
Samferdsel: Syklister som bruker både hjelm og annet utstyr: Råest og farligst
Det skulle kunna förklara varför inte färre skadar huvudet när fler bär hjälm. I så fall visar det att det är viktigare att cykla försiktigt än att bära hjälm. Det kan ju låta självklart, men man kan också uttrycka hypotesen på så vis att hjälmen har sån liten skyddseffekt att den i praktiken helt överskuggas av trafikanternas riskbeteende.
NTF rapporterar att sommaren kommit till Köpenhamn. Titta bara hur mycket folk det är på badstranden! Foto Mikael Colville-Andersen, Copenhagen Cycle Chic
All denna tveksamhet skiner förstås inte igenom i NTFs och Vägverkets hjälmpropaganda eller de studier de lutar sig mot. Enligt ett mejl från NTF till en kamrat på cykelforum.se så baserar NTF sin hjälmpropaganda på "The Cochrane Review" där man sammanfattat ett antal hjälmstudier.
The Cochrane Library: Helmets for preventing head and facial injuries in bicyclists
Problemet med Cochrane Review är att urvalet av studier är väldigt ensidigt. Inte nog med att forfattarna Thompson, Thompson och Rivara till största delen valt ut sina egna sjukhusstudier i sammanfattningen. De är dessutom väldigt selektiva när det gäller studier som även kollar på vad som händer när hjälmbruket ökar. De citerar en studie som visar att antalet huvudskador bland cyklister i delstaten Victoria i Australien minskade med 40% när hjälmlag infördes. Denna siffran återger NTF ofta.
Men det nämns inte att dödligheten bland fotgängare minskade med en tredjedel i samma delstat vid hjälmlagens införande. Den ökade säkerheten beror troligen på en allmän uppskärpning av trafiksäkerheten i samband med hjälmlagen, som t ex fler fart- och alkoholkontroller på bilister. Cochrane Review nämner inte heller Western Australia där hjälmlagen inte medförde någon påverkan på frekvensen av huvudskador, inte mer än för fotgängare.
Om man tittar på selektionskriterna Thompson et al använt för att bedöma vilka studier som ska räknas blir det nästan komiskt:
Noncausal mechanisms (selection bias, observation bias, confounding and chance) were minimized in all studies by using a broad sample of bicyclists seeking treatment for bicycle injuries and by obtaining identical information from both cases and controls.
Men elefanten i rummet är ju att det är ett jättestort och högst ominimerat selektionsfel mellan sjukhusstudierna och cyklisterna som aldrig behövde någon behandling. Hallå, var är NTF? "60% av cyklisterna som inte klantar sig är hjälmfria", typ :-)
På denna skeva grund vilar Sveriges cykelhjälmspolitik. Vad ska vi göra åt det?
7 kommentarer:
Ja vad kan vi göra åt det...
Vi kanske kan börja med att upplysa om cykelhjälmarnas kapacitet. Tror förvisso inte att detta skulle ha samma effekt på NTF och vägverket som cykelhjälmen har (cykelhjälmen räddar alltid liv, alltid, alltid, alltid).
Jag har sett det argumenteras att skallen är så hård att cykelhjälmens skydd är obetydligt. En skalle ska tåla si och så många newton. Jag har tyvärr ingen källa på det.
Kanske är det bättre att beskriva vad cykelhjälmar ska tåla, nämligen att klara att tappas 2 meter med en femkilos vikt i.
Standarder på cykelhjelme
Med risk för att verka petig:
Jag vet inte var Mikael Colville- vars sida du länkade - fick 2-metersfallet ifrån (enligt CE-standarden - fall på plan yta).
Han utgick från denna artikel: http://cyclehelmets.org/papers/c2023.pdf
Jag fick det till ett fall på 1,5 meter med respektive vikt för respektive storlek (S-M-L).
Nu vet jag var uppgifterna om ett fall från 2 meter med en 5 kg huvudform i hjälmen kommer ifrån: Det kommer från Snell B95 standarden som föreskriver ett fall från 2,2 meter med en 5 kilo huvudform. Uppgifterna finns på Snell-stiftelsens hemsida.
Den amerikanska Snell stiftelsen föreskriver de strängaste standarderna för både MC- och cykelhjälmar.
En intressant detalj i sammanhanget är att denna standard föreskriver att ett fritt fall från 2,2 m inte får utsätta huvudformen för mer än 300g.
250-300g anses leda till en kritisk hjärnskada, över 300g anses vara dödligt.
Snell standarden för MC-hjälmar är kontroversiell då den är optimerad för "överdrivet" stora fall vilket leder till att skumplasten blir onödigt hård och levererar onödigt höga g-krafter vid vanligare typer av smällar. Även denna MC-standard från Snell föreskriver 300g som den maximalt tillåtna kraft vilken huvudformen får utsättas för under dess standardtest.
Då uppstår frågan hur väl en cykelhjälm, optimerad för att ta ner kraften från standardtestets fall till 300g, kan fungera vid lägre tillslag.
Relativt en MC-hjälm innehåller den betydligt mycket mindre skumplast, har inte helgjuten skupmlastfodring och saknar ett helgjutet hårdplasthölje, vitala egenskaper hos MC-hjälmen för att fördela tillslagskraften över ett större område.
Det är inte helt otänkbart att den vid smällar med kraft under standardtestet helt enkelt inte tar upp väsentligt mycket mer energi än vad ett oskyddat fall skulle leda till. Alla spruckna hjälmar som visas upp i moraliserande syfte försvagar knappast denna teori.
Kanske kan det vara så att de numera hånade gamla läderhjälmarna "korvhjälmar", "bananhjälmar" faktiskt fungerade snäppet bättre.
Rättelse:
Det är inte helt otänkbart att den vid smällar med krafter lägre än standardtestets helt enkelt inte tar upp väsentligt mycket mer energi än vad ett oskyddat fall skulle leda till. Alla spruckna hjälmar som visas upp i moraliserande syfte försvagar knappast denna teori.
Anonym, som jag förstår så används inte Snell-standarden längre eftersom såna cykelhjälmar blir alldeles för obekväma.
De spruckna hjälmar som visas upp är alltså mycket vekare än en Snell-hjälm.
Det är en intressant iaktagelse med avvägningen, att man måste välja mellan att skydda mot hårda eller lätta slag.
Men vad menar du med bananhjälmar? Att de skyddar bättre mot små smällar? Då är de väl samma som dagens "välventilerade" hjälmar.
Snell hjälmar används för fullt... tex är alla Specialized hjälmar Snell-märkta. Samtidigt är dessa hjälmar väldigt långt ifrån oventilerade.
För att dessa ska klara standarden måste stoppningen göras väldigt hård vilket rimligtvis medför nedsatt eller ingen stötdämpning vid lägre tillslagskrafter än de som används vid standardtestet.
"Bananhjälmar" har använts i förlöjligande syfte av den äldre hjälmtypen (hairnet helmet på engelska).
Spruckna och sönderslagna hjälmar brukar visas undantagslöst upp i syfte att bevisa att de räddat liv när de i själva verket har gått sönder.
Ungefär som en skottsäker väst med hål i, för att använda en halvbra analogi:.
Skicka en kommentar