tisdag 26 november 2013

Åter tågtrafik på landsorten

I december stannar tågen åter i den lilla orten Åsa på Västkustbanan. Det är 35 år sedan sist, och tio år sen järnvägen lades om och byggdes ut med dubbelspår. Som tågvän undrar jag varför tågen försvann. Några svar hittar jag i en trevlig nyutkommen bok, "Frillesås, en socken i Norra Halland". Frillesås är nästa ort söderut från Åsa längs Västkustbanan.

Av boken framgår att socknen levde upp när järnvägen kom 1888. Traktens jordbrukare kunde köpa kalk, utsäde och gödsel med vilket de kunde öka sin produktion. Lanthandlare kom från andra orter och köpte upp frukt, ägg och smör från bygden.

Järnvägens tidtabell styrde öppettiderna på posten, som hade stängt dagtid i flera omgångar. Posten kom med morgontåget och efter att den sorterats kunde postkontoret öppna. På förmiddagen hölls stängt för att hämta och lämna post med förmiddagståget. Efter lunch öppnade kontoret igen i några timmar, för att åter stänga när lantbrevbärarna kom med post som skulle sorteras och skickas med eftermiddagståget.

Järnvägstrafiken började avvecklas under slutet av sextiotalet och kanske var den inte så saknad av ortsborna. Järnvägen var en myndighet som hade mycket att säga till om i det lilla samhället. Det framgår att stinsen i början av 1900-talet påtog sig uppgiften att uppfostra ortsborna:

Det berättas att en hemmansägare från Jonskärr kom till stationen med några lådor med kött, som skulle skickas som styckegods. Han körde fram till stationshuset på östra sidan om järnvägen och bar sina lådor över spåren till godsmagasinet. När han var färdig, sa stinsen: "Det är livsfarligt och förbjudet att gå över spåren, så vill du ha dina lådor med tåget, så blir det till att hämta tillbaks dem och köra över järnvägen vid övergången, som är avsedd för detta."

På nästa rad i boken visas ett foto på "den numera borttagna järnvägsövergången". Och sen står det: "Nu har järnvägen i stort sett förlorat sin betydelse för bygden. Tågen far värdshus förbi. Godsmagasinet är rivet". Det framgår inte när tågen slutade göra uppehåll i Frillesås, men det ska enligt uppgift ha skett 1972 för persontåg och 1975 för godståg.

En fördel med att gå över till vägtransport var att postbilen kunde hämta posten direkt vid postkontoret:

Från den 13 maj 1968, då postnummerförordningen infördes, drogs flera postkupéer in. Posten kom att hämtas och lämnas av en biltransport. I och med detta slapp vi springa med fullastad postkärra till järnvägsstationen på höst- och vinterkvällar i mörker före gatubelysningens tid i samhället. En kväll i mörkret körde jag bort bakljuset på en bil, som var parkerad utanför biblioteket på Postvägen 10. På hem vägen gick jag upp på biblioteket och talade om för bilägaren, att jag krossat bakljuset på hans bil. Han gick med ut, pekade på postkärran och sa: Är det med den du har kört på? Vi fick naturligtvis betala lagningen.

Vad hade kunnat övertyga sjuttiotalets Frillesåsbor att tåg ändå var en bra grej? Att vara en myndighet tror jag ligger i fatet för järnvägen. Den generation som lade ner järnvägen såg frihet och modernitet i bilen. Numera är det konkurrens på järnvägen, och om så hade varit fallet på sjuttiotalet så hade det lokala näringslivet kunnat anlita något annat tågbolag ifall samarbetet med SJ gnisslade. Och så är det med de tåg som snart börjar stanna i Åsa. De upphandlas av Västtrafik och körs av Arriva. SJ är inte inblandade. Att den lokala tågtrafiken fått en renässans tror jag beror mycket på att kommunerna kunnat anlita vem de vill för att köra tågen, och själva bestämma över taxor och tidtabeller. Det är tydligt att tågtrafiken finns för ortsborna och att de har inflytande över hur och när tågen körs. I Åsa är det till och med kommunen som har bekostat bygget av stationen.

Idag finns också planskilda övergångar, så det går att korsa järnvägen utan att få stinsen efter sig. Det finns gatubelysning så en ser var en drar postkärran. Det finns till och med eldrivna kärror.

Det ska bli tillåtet att ta med cykel på tågen som stannar i Åsa. Men liksom i övriga Sverige tycks det inte bli någon småskalig godstrafik utöver det. Annat är det i Schweiz, där resgods kan polletteras på de flesta stationer och där det till och med går att checka in sitt flygbagage på 80 stationer. En del hotell är också med i samarbetet, så det går att checka bagaget direkt till hotellet.

När slutade tågen stanna i Frillesås? Postvagnen

Pollettering, omodernt eller bra service?

Allt fler skåningar tar tåget. Sydsvenskan
Sedan 1999 har tågresorna ökat med 167 procent i västra och 187 procent i östra Skåne. Den trenden stärks när pågatågen successivt når nya orter.

Tåget ger nytt liv i byarna. Sydsvenskan
Vinnarna Sösdala, Höör, Stehag, Gärsnäs och Skurup har fått en vitamininjektion av de nya tågstoppen, medan förlorare som Hörby, Röstånga, Östra Tommarp och Sjöbo än så länge ser tågen susa förbi. Sydsvenskan har granskat pågatågseffekten.

lördag 23 november 2013

Balanserad artikel om reflexer

Senaste artikeln om att fotgängare och cyklister måste "göra sig synliga" kom i Corren, lokaltidningen i Linköping. Artikeln bjuder som vanligt på stora möjligheter till parodi, men det jag la mest märke till var att artikeln faktiskt var förhållandevis balanserad. Experten tog även upp bilisternas ansvar:

– Som förare sitter man lätt som i en bubbla och man ser inte så långt som man tror. Man har ett ansvar att anpassa farten efter omständigheter som mörker. Det gäller även i stan. Det är förarna som styr, gasar och bromsar. Det är rimligt att lagstiftningen fokuserar på dem.

Kors i taket! Jämför med pratprogrammet Nordegren & Epstein i P1 som ville att alla cyklister ska ha reflexväst. De är så svåra att se, menar Epstein, som senare tillade att hon har svårt att se cyklister även när hon själv cyklar. Men enligt lagen ska cyklister vid färd i mörker ha belysning, och lamporna ska synas på 300 meters håll. Så det troliga är nog att cyklisterna som Epstein inte ser saknar lagenlig belysning. För att vara alldeles tydlig tycker jag att detta är en bra lag.



Moderna dynamolampor lyser även vid stillestånd

Nordegren & Epstein fick reaktioner på programmet. En av kommentatorerna ska ha sagt att om alla bär reflexväst så kommer bilisterna ha svårare att se dem. Det verkar vara ett missförstånd. Det som kan hända är att bilister vänjer sig vid att alla fotgängare har västar och då inte tittar efter de som glömde västen hemma den dagen. Det blir i så fall mer farligt för de som inte bär väst.

Jag skrev själv en kommentar på Nordegren & Epsteins hemsida:

ALLA ska våga bära reflexväst. Nordegren & Epstein i P1
Det viktiga är att gå och cykla. Cyklister lever längre, och tidskriften The Lancet räknade ut att om fler går och cyklar så kan många levnadsår sparas. Detta eftersom nyttan av vardagsmotion vida överstiger risken för trafikskador. Länkar till studierna finns på wikipedia - cykel.

Så vill vi rädda liv ska vi välkomna alla som går och cyklar, oavsett vilka kläder de har på sig. Potentialen för mer gång och cykel är stor. Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, vilket tar 20 minuter på cykel. Vidare bor hälften inom fem kilometer från sina jobb, två av tre inom tio km. Källa infrastrukturpropositionen 2008 sidan 150.

Uniformer och särskilda klädkoder är inte det som kommer göra att svenskarna får vardagsmotion. Vill man öka trafiksäkerheten finns gott om bättre åtgärder att ta till som att bygga fartgupp, busskuddar och avsmalningar. Se över gatubelysningen, den ska vara jämn och utan mörka fläckar.

Fler länkar:

Tänk på reflexerna. Corren

Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar, TSFS:2009:31 (PDF)

I Malmö stads cykelreklam ägnas ett uppslag till reflexer och hjälmar, men det står inget om bilisters ansvar.
http://dmweb.v-tab.se/webpages/Vart_Malmo/VTMO-131021-B.html

torsdag 21 november 2013

TED-tal om att gå & cykla till skolan



Gå till skolan. Eller kanske cykla. Det borde vara en av de mest naturliga sakerna i världen. Men trots kampanjer och säkra skolvägar är det allt färre som gör det.

Jag skrev nyligen en artikel om det, se länk nedan. En sak jag inte gick in på är hur promenaden eller cykelturen påverkar elevernas mognadsprocess och autonomi. I Jennifer Keesmats TED-tal ovan tar hon upp det på ett bra sätt. Se filmen!

Gående och cyklande barn koncentrerar sig bättre. Yimby

söndag 17 november 2013

Rob Ford: borgmästaren som röker crack och tar bort cykelbanor



Rob Ford vann borgmästarvalet i Toronto 2010 med budskapet att spara på skattebetalarnas pengar. En hans första åtgärder var att ta bort de målade cykelfälten på Jarvis Street, som hade kostat $80 000, så att det blev fem filer för motortrafik. Återställandet gick loss på $300 000, så någon besparing blev det inte. Kanske är det principen som räknas.

Nu är Rob Ford känd för en massa andra saker. Han läser handlingar medan han kör bil och röker crack.

Men Toronto är inte ensamt om att ta bort cykelbanor. I Stockholm vill Trafiknämnden att den alldeles nya cykelbanan på Hägerstensvägen slopas. Trafikkontoret och Trafiknämnden är överens om att den är felbyggd. Den som kommer ut från de nybyggda husen med barnvagn hamnar med barnvagnen rätt på cykelbanan.

I Älvsjö finns en annan märklig nybyggd cykelbana. Den går rakt genom stationshusets dörrar. Längs Nynäsvägen finns en ny cykelbana där regnvattnet fått prioritet över cyklister. Rännor för vattnet korsar cykelbanan vid flera ställen och bildar gupp för cyklisterna.

En hel konstiga lösningar alltså. Nästan som att de röker crack på trafikkontoret. Rob Ford skulle känna sig hemma.



Stolpar och fotgängare på cykelbanan. Javisst ja, dörrar också. Glöm inte dörrarna. Foto Krister Isaksson

Vad säger man? Jo, "imponerar inte" naturligtvis.

The Cost of Toronto’s First Cycle Track. The Urban Country
Just one year after installing the Jarvis street bike lane (at a cost of about $80,000), Mayor Ford and other councillors voted to remove the Jarvis lane at an additional cost of $300,000 and re-instate the reversible centre lane, turning Jarvis back into an urban highway.

'Busy' Rob Ford admits to reading while driving. CBC News
Toronto Mayor Rob Ford admits he was "probably" reading while driving on the city's busy Gardiner Expressway.

Rob Ford caught on video in violent rant. Toronto Star
Toronto’s mayor is seen gesturing wildly, ranting gibberish and pledging to “kill that f---ing guy … first-degree murder,” in a dining room sometime in August.

Nybyggd cykelbana skrotas. Krister Isakssons blogg

Moderat cykelpolitik del 4. Krister Isakssons blogg
Cykelstudier genomförda inför exploateringen visade att ca 75 procent av de som cyklar över bron var på genomresa.

Recension: cykelbanorna längs väg 73/Nynäsvägen. Cyklistbloggen
Cirka 50 meter in på cykelbanan finns fem ränndalar för avrinning, tvärs över hela cykelbanan. Stötigt och irriterande, som fartgupp.