onsdag 27 maj 2020

Vadå "göra mig synlig"?


Se till att du syns - klä dig snyggt.

På svenska Bicyclings blogg uppmanas cyklister att "göra sig synliga" genom att ha knallgula kläder. Problemet är att bilister även mejar ner knallgula saker. Räddningspersonal i full reflexmundering blir påkörda och dör. Även hus blir påkörda, men det är för att de inte hade reflexväst på sig förstås.

Visserligen har cyklister ett ansvar att ha reflexer och lampor på cykeln efter mörkrets inbrott. Och visst kan det finnas knep som gör att man får extra uppmärksamhet. Men kanske är det så att antropologin har bättre svar på detta än vad bil- och reflexbranschen har. Varför inte ta på en snygg slips eller fin klänning, om man vill dra till sig blickarna?

Så syns du bättre i trafiken som cyklist
Det är inte för inte orange används så flitigt som varningsfärg i trafiken, så det är ett bra val även för cyklister, dessutom är orange väldigt ovanligt i naturen.

Räddningstjänsten agerar efter dödsolyckor. P4 Kristianstad

Bil kraschade rakt igenom hus – föraren allvarligt skadad. SVT Nyheter Småland

Se även en liknande kommentar till ett inlägg från Bicycling 2013:
Reflexhysteri: därför är det dåligt

onsdag 6 maj 2020

Bilister saknar inte pendlingen under pandemin


Cyklister saknar cykelturen mer än bilpendlare saknar bilturen. Klicka för större

Nu börjar det komma studier om hur det är att leva i en pandemi! I en ny studie har man via en webbenkät frågat folk hur det är att jobba hemma, och om de saknar pendlingen till jobbet. Nästan hälften säger att de är mer positivt inställda till att arbeta hemifrån än tidigare.

Nästan hälften saknar åtminstone någon del av pendlingen. Bilister var den grupp som saknade pendlingen minst. 55% av bilisterna saknade inte pendlingen alls. De som åkte kollektivt var något mer sentimentala, och de som gick eller cyklade saknade pendlingen mest. Hela 91% av cyklisterna saknade pendlingen, och något färre gående saknade promenaden.

Ettusen personer svarade på enkäten. De som ombads svara på enkäten skulle ha pendlat före pandemin och nu jobba hemifrån istället. Varannan svarande bor i Nederländerna, 70% har minst en mastersexamen i utbildning och 90% var mellan 18 och 54 år. Bilpendlare utgorde 27% av de svarande, och 7% (alltså en fjärdedel) sa att de saknade alternativ. Cyklister utgorde 30% av de svarande, bara 1% uppgav att de saknade alternativ.


Prognosmakare överskattar biltrafiken. Klicka för större


Alla trafikprognoser är inte överskattade. När järnvägen prognosticeras så är man pessimistisk. Klicka för större

Detta ger en alternativ förklaring till varför Trafikverket värderar bilisters tid så högt. Om Trafikverket vill bygga en motorväg så tilldelas bilisterna ett högt tidsvärde som gör motorvägen lönsam, eftersom bilisterna snabbt kommer fram på den nya fina vägen. Men om det ska byggas en järnväg så anser Trafikverket att tågresenärernas tid inte är så viktig, och därför blir järnvägen olönsam även om tågen kör fort och sparar mycket tid åt resenärerna.

Trafikverkets tidsvärderingar har väckt diskussion. Tågresenärer kan läsa en bok eller gå på toaletten, och därför gör det inte så mycket om tågresan tar lite längre tid. Bilister kan inte göra så mycket mer än lyssna på radion, och tiden i bilen kan inte utnyttjas till annat. Därför kan man anse att det är viktigare för bilister att komma fram fort.

Men detta resonemang fungerar åt två håll, så att säga. Om en bilist istället åker tåg så uppstår en massa tid på tåget för bokläsning eller annat. På så vis kan man säga att Trafikverkets värderingar sätter ett högt värde på att bilister byter till tåg. Undersökningen ovan kan sägas bekräfta Trafikverkets antagande att tiden i bilen är något man helst skulle vilja slippa.

Tyvärr får jag intrycket att politiker och tjänstemän som beslutar om vägutbyggnader ser lite förenklat på tidsvärdena och bara tror att bilisters tid är viktigare, och att alla vill köra bil. De prognoser som gjorts sedan 1990 visar att prognosmakarna konsekvent underskattat tågresandets ökning, och överskattat biltrafikens ökning.

Man kan få intrycket att de dumma resenärerna inte tycker om bil lika mycket som trafiketablissemanget har bestämt.

Länkar

What can we learn from the COVID-19 pandemic about how people experience working from home and commuting?

Studiemedförfattare Ori Rubin på twitter

Uppföljning av basprognoser för person- och godstransporter publicerade mellan 1975 och 2009

”Brister i forskarnas syn på höghastighetstågen”
Det innebär till exempel att tidsvinst för en långväga bilist i Sverige ska värderas nästan 50 procent högre än för en tågresenär.

tisdag 7 april 2020

Stort behov av upplysning om cykel



Sverige ligger efter flera europeiska länder på såväl cykling som cykelsäkerhet. De som ligger före oss har ingen hjälmlag. Klicka för större

Flera partier i Göteborgs kommunfullmäktige anser att det inte behövs någon folkbildning om cykel under pandemin: Men vi ser inte att en peppande cykelkampanj för 5 miljoner kommer ha större effekt på cyklandet än vad smittorisken av andra färdmedel redan har haft. Yttrande M, L, C, KD, S 2020-04-07

Uttalandet i sig visar på behovet av upplysning. Som ett exempel är det olagligt för barn att cykla utan hjälm i Sverige. En "peppande kampanj" bör därför upplysa om följande:

- Det finns ingen hjälmlag i Nederländerna, men det är ändå något säkrare att cykla där än i Sverige. Det visar att hjälmlagen inte har någon större betydelse för säkerheten. Den utgör ett onödigt hinder för cykling, såväl under som efter pandemin. Exposure-Adjusted Road Fatality Rates for Cycling and Walking in European Countries, figur 1

- När olyckan väl sker är cyklister inte mer benägna att skada huvudet än gående och bilister. Så var det på åttiotalet innan det blev vanligt med cykelhjälmar, och ökande hjälmbruk har inte påverkat det. Källor: No clear evidence from countries that have enforced the wearing of helmets. DL Robinson, British Medical Journal samt Traffic Safety Basic Facts 2017. Cyclists. EU-kommissionen (PDF) figur 14

- Cyklister lever längre. Detta eftersom hälsoeffekten är så mycket större än risken för död eller skador. Ju fler som cyklar desto fler liv kan räddas! Det visar en sammanfattning av forskningen gjord av ITF/OECD. Is cycling dangerous? ITF/OECD/Youtube

- Motion gör människor smartare. Anders Hansen gjorde en dokumentär om det på SVT i höstas. Din hjärna. Avsnitt 3: Fysisk aktivitet

- Motion ökar lungornas kapacitet, vilket gissningsvis är bra om man får coronaviruset.
Biologiska effekter av fysisk aktivitet. FYSS (PDF)
Efter veckor till månaders regelbunden aerob fysisk aktivitet är den maximala andningsminutvolymen vid maximalt arbete större, medan vid submaximalt arbete andningsfrekvens, tidalvolym och andningsminutvolym är påtagligt lägre. Det vill säga, lungorna blir starkare och man andas lugnare vid vila.

Hjälmlagen kan förstås inte slopas genom en kommunal kampanj. Men att den är kvar visar att det behövs en kampanj som upplyser om fakta.

torsdag 20 februari 2020

Respektera förbudet för trafik med motorfordon!


Att tillåta cykling mot enkelriktat ökar framkomligheten för cyklister, och påverkar inte trafiksäkerheten negativt. Detta enligt Transportøkonomisk Institutt, som till och med uppger att det tycks vara farligare att cykla med enkelriktat än mot. Väldigt få fordonsförare kör på en cyklist de ser rakt framför sig, faran i trafiken är när man inte uppmärksammar varandra.


Foto Krister Isaksson

För att skylta om att cykling mot enkelriktat är tillåtet brukar man i Sverige sätta upp skylten C3 "Förbjudet för trafik med motorfordon". I utlandet används istället den mer kategoriska C1 "Förbud mot infart med fordon", med tilläggsskylt att det inte gäller cykel. Detta eftersom bilister inte respekterar C3. Transportstyrelsen har meddelat att Sverige inte kommer följa de utländska exemplen.

Det bästa vore naturligtvis om bilister respekterade förbudet för trafik med motorfordon. Det slår mig att Transportstyrelsen gärna påtalar att gående ska använda reflex, trots att Trafikförordningen varken nämner reflexer eller klädsel. Det är också svårt att bevisa att reflexer hindrar gående från att bli påkörda. Tyvärr händer det att gående blir påkörda även i dagsljus.

Här skulle Transportstyrelsen kunna byta det tveksamma reflextjatet mot en behövlig kampanj om att bilister bör respektera förbudet för trafik med motorfordon. Det kan ju vara dina egna eller din grannes barn som vill kunna cykla till skola och kompisar utan onödiga omvägar.

Det förefaller som att Transportstyrelsen drabbas av en svårartad trögfattning så fort det handlar om cykling. Men det är såklart ändå möjligt att ta emot goda råd från allmänheten, och som tur är har vi TØI som kan bistå med fakta.

Transportstyrelsen säger nej till Stockholms cykelregler. Transportstyrelsen

23 personer omkom i oktobertrafiken på väg. Transportstyrelsen
Därför vill vi påminna om att använda halkskydd och reflexer när du går eller cyklar i trafiken. Reflexer gör att du syns bättre och kan rädda liv på oskyddade trafikanter.

Förbudsmärken. Transportstyrelsen

3.16 Envegsregulering. Trafiksikkerhetshåndboken, TØI
De gjennomførte studier og erfaringer tyder på at tiltaket samlet sett ikke medfører trafikksikkerhetsmessige problemer, men at tiltaket snarere tvert imot forbedrer trafikksikkerheten. Samtidig ser det ut til at det er mer farlig å sykle med envegskjøringen enn å sykle mot envegskjøringen.

Öppet brev till Transportstyrelsen om vidvinkelseende och högersvängsolyckor. Eriks blogg

söndag 11 augusti 2019

Svängfest på cykelbana skapar konflikter


Delsjövägen västerut

Den nybyggda rondellen vid korsningen Delsjövägen/Alfred Wigelius väg/Bögatan i Göteborg har alldeles för snäva svängar på cykelbanan. Jag ser att cyklisterna skär kurvan och kommer över på fel sida, vilket kan leda till konflikter. Troligen skär även gående svängarna eftersom gående sparar på stegen. Då blir det konflikter även mellan gående och cyklister.


Delsjövägen österut


Alfred Wigelius väg söderut

Det kan också bli konflikter mellan cyklister som ska österut och motortrafikanter som kör Alfred Wigelius väg söderut. Cykelbanan löper nämligen parallellt med Alfred Wigelius väg en bit. Cyklister som egentligen ska österut tvingas cykla en bit söderut för att sedan göra en plötslig och tvär sväng österut. Eftersom bilister först ser att cyklisten är på väg söderut kan de bli överraskade av cyklistens tvära sväng österut. Cyklisten upplevs då "plötsligt köra ut i körbanan", vilket i detta fall är en helt riktigt beskrivning.

Om inte cykelbanan kan rätas ut föreslår jag att markeringarna på asfalten anpassas så att svängarna blir mjukare, motsvarande hur gående och cyklister rör sig.


Handboken "Krav för Vägars och gators utformning" säger att för cykling i 30 km/h ska kurvradien ska vara 20-30 meter, och för 20 km/h ska radien vara 10-20 meter. Jag tror inte det uppfylls här. Det känns konstigt att cykelbanan ska ha snävare radie än körbanan i rondellen. Handboken ges ut av Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting. Kraven är tvingande för Trafikverkets byggen, men bara rådgivande för kommuner och övriga. För att trafiken ska flyta på utan onödiga konflikter bör man ändå följa riktlinjerna.

Vill man promenera från bostäderna vid Alfred Wigelius väg till hållplatsen och butikerna vid Bögatan, och om man vill spara på stegen, så är det kortast att gå rätt över rondellen. Vill man cykla är det enklast att cykla i körbanan med bilisterna, i alla fall om man är vuxen. Då blir det påtagligt vad stor rondellen är - en riktig trafikmaskin för biltrafik. Fast det är inte så mycket biltrafik här. I maxtimmen kör 200 bilister in eller ut från den korsande Bögatan.
Vill man öka gång- och cykeltrafiken så måste gång- och cykelvägar göras attraktiva, även i korsningarna.

Även Västsvenska Handelskammaren tycker att rondellen är kass.
Rondeller är ett otyg. Av Gunilla Grahn-Hinnfors, Ansvarig stadsutveckling Västsvenska Handelskammaren

Men det är jämförelsevis generösa svängradier för biltrafiken. Och fina ytor för fastighetsskötaren att köra gräsklippare på!

torsdag 18 juli 2019

Säg sanningen om cykelhjälmar!


Glöm inte bilhjälmen!

Sveriges Radio P1 gjorde ett program om cykelhjälmar och intervjuade bland andra VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet. Debatten blir ibland uppriven, så VTI uttrycker sig diplomatiskt.


När olyckan väl sker är bilister lika benägna att få en skada mot huvudet som cyklister. Källa, se nedan.

Men allt som sades om cykelhjälmars skydd kan lika gärna sägas om bilhjälmar. När olyckan väl sker är bilister lika benägna att få en skada mot huvudet som cyklister. VTI-forskaren heter Anna Niska och bör vara medveten om detta. Förespråkar man inte bilhjälm bör man inte heller förespråka cykelhjälm.

VTI:s diplomatiska inställning är lite som att säga att 2+2=4,5, bara för att inte reta upp de som säger att 2+2=6. Försöker man vara kompis med alla genom att tänja på sanningen kan det sluta med att man inte har några kompisar alls.

Två cykelfrämjare intervjuades också, ordföranden Lars Strömgren och Take Aanstoot. De höll sig till fakta, för med fakta vinner man i längden. Heja!

Debatten om cykelhjälmen. Cykla i P1

European Commission, Traffic Safety Basic Facts on Cyclists, June 2017. (PDF)

Argument emot hjälmlag. Eriks blogg

tisdag 4 juni 2019

Efter hjälmkampanjer: färre hjälmbrukare

Ökat hjälmbruk ses ofta som ett sätt att öka cykelsäkerheten, nu senast i Trafikverkets sk Aktionsplan.

Men vad är effekten av hjälmkampanjer? Sedan mitten av nittiotalet har hjälmbruket bland barn ökat från ca 35% till ca 65%. Samtidigt har cyklingen till skolor halverats. Det innebär att antalet cyklande barn med hjälm faktiskt har minskat, eftersom antalet cyklister minskat fortare än hjälmbruket har ökat. Tabellen nedan visar cykeltrafiken till skolan indexerad till mitten av nittiotalet. Källhänvisningar efter texten.

cykel-trafikandel hjälmbrukcyklister med hjälm
1990-talet1,0035 %0,35
2010-talet0,5265 %0,34

Det hävdas ofta att cyklingen minskat på grund av ökade avstånd till skolan. Myndigheten Trafikanalys har studerat nationella resvaneundersökningar och bekräftat att det är färre barn som bor inom en kilometer från skolan. Men de har också sett på andelen barn som bor 1-5 km från skolan, och konstaterar att denna andel ökat något. Då en kilometer kan anses som gångavstånd, medan 1-5 km kan ses som cykelavstånd, finns fog för påståendet att andelen barn inom cykelavstånd inte minskat utan faktiskt ökat sedan 90-talet. Om avståndet är en betydande faktor bör cyklingen till skolor alltså ha ökat, inte minskat.

Men har inte hjälmbruket stigit på frivillig basis som resultat av medvetna föräldrar? Nja, sedan slutet av åttiotalet har det bedrivits hjälmkampanjer i syfte att öka hjälmbruket. Sedan 2005 är det förbjudet för barn upp till 14 år att cykla utan hjälm. Då barn inte bötfälls kan lagen ses som en fortsättning på hjälmkampanjerna.

Hjälmkampanjerna är naturligtvis mycket selektiva beträffande vilka fakta som presenteras. Därför känner få personer till att när olyckan väl sker är gående och bilister lika benägna att få en skada mot huvudet som cyklister, att cykling är lika säkert som att gå, eller att cyklister lever längre pga hälsosamt.

Hjälmkampanjerna har alltså minskat antalet cyklister med hjälm, samtidigt de gett allmänheten en skev bild av faran med cykling.

Källor:

Aktionsplan för säker vägtrafik 2019–2022 - Åtgärder som 14 myndigheter och aktörer avser att vidta för ökad trafiksäkerhet. Trafikverket



De korta cykelresorna blir allt färre. Trafikanalys
– En förändring är att barn och unga cyklar drygt 40 procent kortare och skolresorna på cykel har blivit 48 procent färre, fortsätter Tom Petersen.


Tabellen rättades 22 juni och visar nu endast cykling och hjälmbruk bland barn som cyklar till skolan.