tisdag 8 december 2015

Lastbilschaufförer måste kunna se när de svänger

Anders Åkesson (C), ledamot i trafikutskottet, skriver på SvD Brännpunkt att Sverige borde tillåta lastbilar tyngre än nuvarande maxgräns 64 ton. Om nu reglerna ska ändras tycker jag det vore bra att kräva att förarna kan se när de svänger höger. Varje år mister några cyklister livet i så kallade högersvängsolyckor, eftersom lastbilarna har så stora döda vinklar. 

EU har redan antagit en regel som ska göra lastbilarna säkrare, men den börjar gälla först 2025. Dröjsmålet drevs av svenska alliansregeringen och Volvo, som ansåg det vara för dyrt att ändra sina lastbilshytter så att döda vinkeln minskas. Ett sätt att hantera problemet under tiden vore att installera så kallade bromsassistenter, som varnar föraren och bromsar om en person befinner sig i döda vinkeln vid högersväng. 

Försöken med speglar har visat sig otillräckliga. Forskning visar att det tar för lång tid att titta och fokusera i alla speglar. När föraren har tittat klart i alla speglar kan det ha kommit en ny trafikant in i döda vinkeln. En dansk analys visade att i flera dödliga högersvängsolyckor så har speglarna varit feljusterade. 

Det bästa vore att flytta tunga transporter från vägarna till sjöfart och järnväg. Där finns redan en separat infrastruktur som tar hand om transporterna utan att riskera livet på fotgängare, cyklister och annan lätt trafik. På järnvägen finns dessutom ett signalsystem som stoppar tågen automatiskt om de körs för fort eller mot rött. Men Transportstyrelsen har redan lämnat dispens för Schenker som kör lastbilar på hela 80 ton mellan sina terminaler i Malmö och Göteborg, som båda har spåranslutning till järnvägen. 

Lastbilar är en central del i varuförsörjningen i Sverige. Just därför bör det vara ett grundkrav föraren kan se var hen kör, även vid högersväng. Där så inte är möjligt bör det finnas bromsassistent. 

Länkar: 


Nio procent av omkomna cyklister blev överkörda av högersvängande buss eller lastbil, och 11% dog på annat sätt i kollision med buss eller lastbil. 





fredag 6 november 2015

Varför tiger NTF om farthinder vid skolor?


En sak som NTF är bra på är att mäta antalet fortkörare vid skolor, och sedan få resultaten till media. De flesta bilister håller inte 30-gränsen utanför skolor. NTF brukar då säga saker i stil med att detta är ett stort problem, och bilister måste lära sig hålla farten.

Ett intressant utelämnande är att NTF inte säger något om farthinder. I GP:s artikel om saken så intervjuas både NTF och en trafikpolis, och det är trafikpolisen som tar upp frågan om farthinder:

– Vi kan inte kontrollera bilisterna på alla 30-sträckor i Västsverige, säger Bengt Karlsson, chef för trafikpolisen i Västra Götaland. De borde bygga chikaner, avsmalningar eller effektiva gupp som tvingar bilisterna att sänka farten.

I NTF:s pressmeddelande står inget om farthinder, utan man nöjer sig med ordet "trafikmiljö". Men om trafikmiljön inbjuder till höga farter så är det just farthinder som trafikmiljön måste kompletteras med.

Lite lustigt utelämnande tycker jag, eftersom farthinder troligen skulle lösa problemet betydligt mer effektivt än några inslag i media. Fast då skulle NTF inte ha något att gnälla över. Kanske är det där svaret finns?

Cyklistbloggen har noterat att NTF gärna betonar beteende och kampanjer framför fysiska åtgärder som farthinder, detta trots att fysiska åtgärder anses vara mycket mer effektiva.

Många kör för fort vid skolor. Göteborgs-Posten

Fler barn på väg till skolan - extra viktigt att hålla hastigheten. Pressmeddelande NTF

NTF och Trafikverket osams om trafiksäkerhetsarbetet
Det låter när man lyssnar på hela podden som att NTF vill ha en återgång till hur det var innan Nollvisionen, med ett betydligt större fokus på attitydändrande åtgärder, det vill säga upplysningskampanjer och hjälmlag.

Uppdatering 7 november:

Det visar sig att två av NTF:s 23 regioner nämner farthinder i sina pressmeddelanden om mätningarna. Nitton regioner nämner fartmätningen men inte farthinder, och två regioner har inget pressmeddelande alls om saken. Så heja NTF Halland och NTF Väst! Hoppas ni får med er de övriga vid nästa mätning!

måndag 2 november 2015

Varför ljuger NTF om att cyklingen ökat efter hjälmlagen?


Jämfört med resor till fots så minskar cyklingen i Sverige

Cyklingen minskar i Sverige. På mitten av nittiotalet cyklades det lika många kilometer som folk gick till fots, men sen har cyklingen halkat efter. De senaste åren har minskningen avstannat, men det finns ingen tendens till att cyklingen kommer ikapp gåendet.

Allra sämst är utvecklingen bland barn, ungdomar, och för skolresor. Där minskar cyklingen i absoluta tal. Allt enligt Nationella resvaneundersökningen, som sköts av myndigheten Trafikanalys, och som är den enda rikstäckande mätningen.


Cyklingen bland barn och unga minskar


Skolresor minskar stadigt

Bara tio dagar efter rapporten kom, och trots DN:s rapportering om saken, påstod NTF att cyklandet har ökat sedan hjälmlagen för barn under 15 år infördes 2005. Det snällaste jag kan säga om påståendet är att minskningen sedan 2005 inte är statistiskt säkerställd med 95 % konfidensintervall. Beroende på vad som mäts så är minskningen statistiskt säkerställd sedan år 2000 eller 1995.

Mätt som andel av skolresor med alla färdmedel så har cykelns marknadsandel minskat från 23% 1995-98 till 14% för åren 2011-14 (sidan 18 i Trafikanalys rapport).


Fler memils: Antalet cyklade kilometer vid arbetsresor ökar

Även service- och inköpsresor minskar. En av få ljuspunkter i statistiken är en tydlig ökning av cykelpendlandet, det som kallas arbetsresor, räknat på kilometer. Att cykelpendlingen sticker ut och ökar samtidigt som hjälmbruket ökar kan tyda på att sådana resor är enkla och går på rutin. En del har möjligheten att klä om sig på jobbet, alltså så kallade memils, medelåders män i lycra. Andra kanske jobbar enskilt och behöver inte tänka på sin hjälmfrisyr. Det är däremot inte lika lätt att klä om sig i affären, och få elever struntar i hur deras klasskompisar betraktar dem. Att just arbetsresor sticker ut med en ökad färdlängd, medan övriga resor minskar, kan därför ses en effekt av hjälmlagen och hjälmkampanjer.

Men NTF har väl ett gott syfte? NTF vill ha vi ska skydda huvudet. Men det håller inte heller, för flera undersökningar visar att när hjälmbruket ökar så minskar inte skallskadorna. Cyklister fortsätter att skada huvudet i samma utsträckning som fotgängare och bilister. Det viktiga är att cykla, för cyklister lever längre pga hälsosamt.

Så jag vet inte varför NTF säger såhär. Men det vore bra för trafiksäkerheten och folkhälsan om debattörer som NTF kunde hålla sig till sanningen.

Länkar

De korta cykelresorna blir allt färre. Trafikanalys 17 augusti 2015
En förändring är att barn och unga cyklar drygt 40 procent kortare och skolresorna på cykel har blivit 48 procent färre

Våga prata om cykelhjälmslag för alla… NTF 27 augusti 2015
För tio år sedan införde Sverige cykelhjälmslag för barn upp till 15 år. Sedan dess har cyklandet ökat och med det antalet dödade och svårt skadade cyklister.

The effect of the Swedish bicycle helmet law for children: An interrupted time series study. Bonander et al
There was no evidence of an intervention effect on the proportion of head injuries among female children.

No clear evidence from countries that have enforced the wearing of helmets DL Robinson

Effekter av ökat bruk av cykelhjälm bland barn. Min artikel i Reflexen
Mätningar visar att när hjälmbruket ökar så minskar skador mot huvudet snabbare än andra skador. Men samma utveckling syns hos bilister och fotgängare.