söndag 11 juli 2021

Transportstyrelsen: hjälm bra, fakta onödigt

Transportstyrelsen har gjort en rapport om cykelhjälmar. De struntar i det mesta. Bilar och alkohol nämns inte som orsak till skallskador. Inte heller att hjälmlagar och hjälmkampanjer syftar till att minska cyklingen: den som inte vill ha hjälm ska förmås att inte cykla. Det leder till många fler hjärtfel och hjärnblödningar än vad man får räddade skallar.

Transportstyrelsen 2019-5394: Cykelhjälmens betydelse för säkerheten och samhällsekonomin

Det nämns inte att cyklister lever längre, detta då hälsoeffekten av att cykla är mycket större än risken för skador och död (källhänvisning nr 1 nedan). Inte heller nämns att motion ökar inlärningsförmågan(2) och minskar risken för stroke(3).

Även gående och bilister skadar huvudet

Den som är någorlunda påläst genomskådar rapporten som propaganda redan i avsnitt 1.1. Där står att nästan hälften av de mycket allvarligt skadade cyklisterna fick en huvudskada, men inte ett ord om hur vanliga skador mot huvudet är generellt. Cyklister kanske inte skadar huvudet mer än gående och bilister? Ja så är det faktiskt. I Sverige, Europa och Australien är det så att när olyckan väl sker och personen läggs in på sjukhus, så har cyklister inte skadat huvudet mer än gående och bilister(4,5,6). Så varför förväntas bara cyklister ha hjälm?

I nästa mening påstås att "Om fler använder hjälm skulle antalet omkomna och allvarliga skador minska eller helt undvikas". Men det stämmer inte, för när hjälmbruket ökar så minskar inte cyklisternas skallskador mer än för gående och bilister(4,5,6).

Nyss ville Transportstyrelsen inte jämföra cyklisters skallskador med gåendes eller bilisters. Men i avsnitt 1.2 är en jämförelse med andra färdsätt tvärtom central: cyklister är den största gruppen av allvarligt skadade i trafiken.

För att få till denna jämförelse måste myndigheten dock förtiga att gåendes så kallade fallolyckor är ännu större till antalet. Fallolyckor drabbar främst äldre personer, och det är oklart hur många som sker i trafiken. Men Socialstyrelsen rapporterar att 70 000 personer läggs in på sjukhus för vård varje år efter en fallolycka. Drygt 1 000 personer dör. Av dem som faller är 20 000 under 65 år.(7) Det är tio gånger antalet skadefall bland cyklister och motortrafikanter sammanlagt.(8)

Vidare skriver Transportstyrelsen att antalet allvarligt skadade bilister kontinuerligt har minskat, medan antalet allvarligt skadade cyklister inte gjort det. Här utelämnas att hjälmbruket stadigt har ökat, från ungefär 5% år 1988 till 40% 2015.(9) Om hjälmar räddar liv, varför märks inte det i statistiken? Den frågan ställer inte Transportstyrelsen.

Begreppet medicinsk invaliditet används för att beskriva cyklisters skador i avsnitt 1.3. Detta måste tas med en nypa salt eftersom invaliditeten grundas på prognoser som görs när den skadade kommer till sjukhuset. Det handlar alltså inte om utfall utan om prognoser. Invaliditeten räknas i procent, så man kan vara 1% invalid.(10) Någon diskussion om att för lite motion kan bidra till invaliditet från stroke förekommer naturligtvis inte i rapporten.

Sedan i avsnitt 1.4 upprepas det felaktiga påståendet "Forskning har visat att användning av cykelhjälm är associerat med minskad skadegrad för huvudskador". Om detta stämmer borde det ökade hjälmbruket göra att en del lindriga skador blev ännu lindrigare, och därmed falla ur statistiken. Men cyklister har inte fått en bättre utveckling på skador mot huvudet än gående och bilister.

Det här kan verka konstigt, men samma problem uppstår inom hockey och amerikansk fotboll, trots att alla bär hjälm.(11) En möjlig förklaring är att de flesta skallskador utgörs av hjärnskakning.(12) En styv, hård hjälm dämpar inte slaget tillräckligt mycket för att ge ett betydelsefullt skydd mot den mjuka hjärnan.(13)

Det bästa sättet att förhindra skador är dock att undvika att cyklisten krockar. Enligt en rapport från VTI kan 27 procent av cyklisters singelolyckor relateras till drift och underhåll, och 20 procent till vägutformning. Kommuner och Trafikverket kan själva åtgärda dessa brister, och slipper då fundera på cyklisters huvudbonader.(14)

Alkohol och bilar beaktas inte

Rent konstigt blir det i avsnitt 2 där Transportstyrelsen motsäger den forskning de hänvisar till. Enligt myndighetens egen databas, STRADA, hade 28% av omkomna cyklister en skada mot huvudet. Det rimmar inte med påståenden i avsnitt 1.1 om att hälften av cyklisterna fått en huvudskada.

Det finns inga uppgifter om de omkomna cyklisterna druckit alkohol, blivit påkörda, eller ens haft hjälm. Här missar Transportstyrelsen en möjlighet att göra riktig forskning. En rad studier visar att alkohol ökar risken för skador mot huvudet, men även att alkoholpåverkade personer är mindre benägna att ha hjälm.(15)

Halverad skolcykling

Hjälmlagar och hjälmkampanjer minskar cyklingen. Det är själva syftet: den som inte vill ha hjälm ska förmås att inte cykla. Detta nämns inte i rapporten. Den enda kostnaden för kampanj och lag antas vara kostnaden för själva kampanjerna och polisövervakningen. Det är en stor blind fläck med tanke på att skolcyklingen halverats i Sverige sedan 1990-talet,(16) i samband med hjälmkampanjer och hjälmlagen 2005.

Faktum är att färre barn cyklar med hjälm idag jämfört med 90-talet. Det beror på att cyklandet minskat fortare än hjälmbruket ökat.(17) Detta trots att fler elever bor inom cykelavstånd 1-5 kilometer från skolan nu jämfört med då.(16,17) Om avståndet är en viktig faktor bör skolcyklingen ha ökat, inte halverats.

Ända sedan slutet av 80-talet har det gjorts kampanjer och lagar för att få cyklister att bära hjälm. Det har inte förbättrat cykelsäkerheten, vilket även Transportstyrelsen säger sig vara missnöjda med. Ändå blir myndighetens rekommendation: fortsätt med hjälmkampanjer.

Referenser

1. Is cycling dangerous? ITF/OECD 2014. filmsnutt på Youtube

2. Sommar 2019 med Anders Hansen, överläkare i psykiatri

3. Stroke. Vårdguiden

4. Traffic Safety Basic Facts 2017. Cyclists Europeiska kommissionen DG Transport. figur 14.

5. No clear evidence from countries that have enforced the wearing of helmets DL Robinson. British Medical Journal 2006. figur 2.

6. Effekter av ökat bruk av cykelhjälm bland barn. Erik Sandblom. Reflexen 2015. figur 3.

7. Fallolyckor. Socialstyrelsen.

8. Vägtrafikskador 2020 Trafikanalys

9. Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2015. VTI notat 4-2016. Statens väg- och transportforskningsinstitut

10. Nollvisionen. Transportstyrelsen

11. Blodtest kan visa hur allvarlig hjärnskakningen är. Sahlgrenska akademin.

12. Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik. VTI rapport 615. Statens väg- och transportforskningsinstitut. tabellerna 12a & 12b

13. An anti-concussion helmet? Bicycle Helmet Safety Institute

14. Cyklisters singelolyckor: analys av olycks- och skadedata samt djupintervjuer. VTI rapport 779. Statens väg- och transportforskningsinstitut.

15. Alcohol: obscuring the outcomes of helmet research? Bicycle Helmet Research Foundation

16. De korta cykelresorna blir allt färre. Trafikanalys. "skolresorna på cykel har blivit 48 procent färre"

17. Efter hjälmkampanjer: färre hjälmbrukare. Eriks blogg