söndag 17 oktober 2010

Fyra myter om cykling

Jeg blev glad av alla snälla kommentarer jag fick till min artikel på Yimby om cykling. Ibland när jag skriver om cykling blir många gnälliga, men nu blev det nästan inget gnäll alls. Först tänkte jag förhoppningsfullt att det kanske är en ändring på gång, folk kanske börjar acceptera cykling som ett seriöst transportmedel.

Men vid närmare eftertanke tror jag det beror på att jag avlivade några vanliga myter om cykling, så det blev inte så mycket att gnälla på. Jag försökte också lite snällt säga att man ska tänka på hur man uppfattas av andra, för cyklister betraktas ofta lite orättvist som arroganta och aggressiva. Jag tror det beror mest på ovana och fördomar, men det skadar aldrig att vara lite extra trevlig eller hur?














mytfakta
cyklister är en fara för sig själva och andravuxna som cykelpendlar lever längre
man behöver bil för att handla/hämta/lämnavar tredje cykelresa i Stockholm gäller handla/hämta/lämna
resorna är för långavarannan bor inom fem kilometer från jobbet i Sverige
man kan bara cykla i vackert väder70% av sommarcyklisterna i Linköping fortsätter cykla på vintern



Cykling - ett socialt transportmedel - yimby.se
Urval av kommentarer:

Anders Gardebring: Utmärkt artikel.
Mikael Colville-Andersen: Brilliant.
Olof Blomqvist: Jättebra!
Paul Lernmark: Fantastiskt!
Martin Danell: Äntligen nån som pläderar för ökat cyklande här på Yimby!
Lucas Stensö De Marie: Mycket bra inlägg!
Peter Markusson: Rolig och tänkvärd artikel!
Henrik Hall: Fantastiskt fin artikel!
Anders Ryding: Det här med cycle chic var nytt för mig. Väldigt sympatiskt.
Linda: Härligt med en cykelartikel!
Marcus: Mycket bra skrivet Erik. Gillar speciellt din liknelse mellan trafiken och en fest.
Olle Jansson: Onekligen ett trevligt inlägg i debatten.
Henrik Ahlen: Tack för suverän bloggpost!
Joakim Jardenberg: Vilken skön post. blir sugen på att ta fram cykeln igen.

7 kommentarer:

gardebring sa...

Du får gärna skriva mer om cykling på yimby! Tycker att din artikel var en riktig höjdpunkt :)

Erik Sandblom sa...

Tack Anders! Så snäll du är. Det vore kul att skriva en till cykelartikel till Yimby, tänkte jag kunde utgå från "Cykel framkomlighetsrapport" (PDF) där dom satte filmkameror på styret.

Erik Sandblom sa...

Förresten berättas det på Guardian Bike Podcast hur en kille monterade en kamera på hjälmen för att dokumentera alla elaka bilister. När han kom hem och såg på filmen blev han bestört. Vad är det aggressiv idiot som cyklar på min cykel och svär åt alla? :)

gardebring sa...

Låter som en utmärkt idé det Erik! :)
Själv kan jag ibland bli mer än lovligt sur på alla personer som blankt vägrar att förflytta sig från cykelbanan när man kommer åkande...
"Pling pling pling" och det enda man får tillbaka är en sur blick.
Men förhoppningsvis blir det bättre med en ökad cykling. Kommer det cyklister på cykelbanorna hela tiden lär man sig nog att inte gå i dem...

Erik Sandblom sa...

Ja, eller så blir de sådär jätteförvånade av att det kommer en cyklist på cykelbanan. Hoppas det blir bättre med mer cykling. Ibland måste markeringarna på cykelbanorna bli tydligare, mer logiska och mer konsekventa också. Förmodligen kan man inte planera allting rätt från början, utan man måste följa upp och justera i efterhand också.

Anonym sa...

Ang. Guardian Bike Podcast. Visst man skall vara snäll och visa respekt i trafiken men om jag skall vara ärlig mot mig själv, adrenalinet stiger vid cykling och det ger konsekvenser. Man blir mer alert, vaksam, reagerar snabbt och blir mycket lättare aggresiv. Vid cykling uppstår även en stark känsla av frihet som man inte vill bli hindrad av. Köer existerar knappt så när de väl uppstår blir man irriterad. Och framförallt varför skall JAG behöva stanna och trycka på en knapp vid varenda trafikljus när bilisterna inte behöver göra det. Men sen när jag kommer fram rinner ALLT detta av mig. Endast när man varit "nära döden" upplevelser som man har lite svårt att släppa det.

Anders

Christoffer Carstens sa...

Min stress och adrenalinpump i cykeltrafiken släppte när jag skaffade en cykeldator och insåg att det som var starkt begränsande för min pendlingstid just var väntetider vid rödljus, korsningar och liknande.

Slutsatsen var att antingen kan jag konsekvent bryta mot lagen och utsätta mig själv för fara och därigenom vinna lite mer tid eller så kan jag cykla lite långsammare mellan stoppen och komma fram mindre svettig och ostressad. Det jag förlorar är ungefär 3-5 minuter på 8 km cykling, vilket känns som en rimlig uppoffring.

Stressen och adrenalinet uppkommer ju av att man känner ett behov att ta sig fram fort; om man inser att det till mycket liten del beror på en själv slipper man stressen.