Jag tycker mig se en betydande beteendeförändring i tågåkandet. I SVTs dokumentär "Det stora tågbeslutet" (finns som podd-tv) vittnar konduktörer om hur alla tåg går välbelagda, inte bara de som går på vissa dagar på vissa tider. I SJs kvartalsredovisningar kan man se hur beläggningen i X2000-trafiken som helhet nått upp i hela 70%. Det visar att tågpassagerarna är beredda att resa lite när närsomhelst, även mitt på dagen mitt i veckan.
Om man jämför det med inrikesflygets tidtabeller så ser man att avgångarna är koncentrerade till morgon och kväll på vardagar, samt söndag kväll. Flygets passagerare ser resan som ett lidande som ska klaras av så snabbt som möjligt. Tågpassagerarna ser det inte så. De är flexibla, för de vet att restid inte är dödtid. Man kan blogga, prata i telefon, sova, äta. Man kan få saker gjorda eller läsa andras bloggar.
Jag tror det är likadant med att köra bil. Människor har börjat inse att restiden inte blir förspilld om man utnyttjar den till att t ex sova eller äta. På tåget behöver man inte stanna för att gå på toaletten.
Den här inställningen är enormt betydelsefull för miljöpåverkan, eftersom den gör att man inte alltid måste pressa upp reshastigheten och därmed öka energiförbrukningen. Den gör att tågresandet kan ta marknadsandelar även på sträckor där tåget inte är snabbare dörr till dörr. Men jag stödjer fortfarande nya jänvägsbyggen för tåg i 320 km/h eftersom det gör att även längre flygresor kan ersättas av tåg, samtidigt som nya banor ger mer utrymme på gamla banor för godståg och pendeltåg i mer beskedliga farter.
Nattågen kommer bli nästa stora grej. Att sova medans man reser är det ultimata exemplet på att inte förspilla restiden. Om tåget avgår kl 18 och har en trevlig restaurangvagn, och om det går från centrum till centrum, så behöver man egentligen inte vara framme innan kl 08 på morgonen ungefär. Om tåget håller en medelfart på beskedliga 100 km/h så kan man avverka hela 1400km på en sån resa. Det motsvarar ungfär Stockholm-Luleå när Botniabanan är klar, eller Göteborg-Frankfurt. Samtidigt kan man göra 2800km om tåget håller 200 km/h i genomsnitt. Det blir Luleå-Paris på en natt.
Även när man cyklar så använder man tiden, till motion. Enligt den här studien är medelavståndet för cykelpendlare i Stockholm 8,8km. Annars påstås vanligen att folk sällan nyttocyklar sträckor längre än fem kilometer, för att det tar för lång tid. Men räknar man in motionen så är det tvärtom ett sätt att spara tid. Anta att man annars skulle lagt 60 minuter två gånger i veckan på att gå på gym och köra bil dit. Då kan man cykla till jobbet två dagar i veckan utan att spilla en enda minut, även om det tar 30 minuter extra att cykla, enkel resa. Se sidorna 10 och 13: Att cykla i Stockholms innerstad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar