torsdag 19 november 2020

Därför är det dåligt med svängfester

Munkebäcksgatan/Torpagatan i Göteborg. Det röda strecket visar en rimligare linjedragning för cykelbanan.

En svängfest är när det kommer flera tvära svängar i tät följd på en cykelbana. Svängfester anläggs ofta vid korsningar. Man ser också att den intilliggande vägbanan för motortrafik har mer generösa svängradier.

Ibland stöter jag på uppfattningen att svängfester kanske är bra eftersom de tvingar cyklister att sakta ned i farliga korsningar. Men man behöver inte tvinga cyklister att sakta ned. Detta eftersom nästan ingen cyklar fortare än 30 km/h i stadsmiljö vilket anses vara en helt okej hastighet för bilister som kör förbi skolor. Svängfester innebär en halkrisk om det finns löv, is eller grus på cykelbanan. Cyklisternas tvära svängar gör att bilister missuppfattar, och upplever att cyklister ”kommer från ingenstans” och ”kastar sig ut i vägbanan”. Svängarna gör också att cyklister får bilisterna bakom sig och inte ser dem. Samspelet försämras.

Även samspelet cyklister emellan kan försämras om svängfesten ligger på en dubbelritad cykelbana. De som cyklar genom svängfesten kommer inte bara själva skära kurvan. De kommer dessutom förvänta sig att mötande cyklister också skär kurvan, och förbereder sig på det. Men alla gör inte samma bedömning av hur mycket kurvan ska skäras, vilket försvårar samspelet. Svängfesten tvingar fram en förhandling som måste bli klar innan mötet sker.

En av väghållarens uppgifter är att visa trafikanterna vad som förväntas av dem. Alla gör inte som de ska, men alla vet i alla fall vad som förväntas. När väghållaren anlägger orimliga svängfester så försvinner denna vägledning, och trafikanterna tvingas bryta mot reglerna och göra upp på egen hand.

Den som vill göra ett roligt experiment kan nitiskt följa vägmarkeringarna i en svängfest, och notera hur de andra trafikanterna då reagerar.

Trafikverket har skrivit GCM-Handboken, alltså en handbok för utformning av vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik. Där står det såhär:

Gång- och cykelbanor längs bilväg bör följa bilvägens linjeföring
Kurvradien är viktig för cyklisternas framkomlighet på cykelbanan. Skarpa svängar tvingar cyklisterna att dämpa hastigheten. Den minsta radie som bör accepteras är 5 meter. Vid denna radie minskar cyklistens hastighet till under 12 km/tim och cyklisten börjar tappa balansen av lutningen. Vintertid ökar risken att köra omkull.

I innerkurvor på friliggande gång- och cykelbanor bör stolpar och skyltar undvikas och annars placeras 2 meter från cykelvägens kant. Minsta avståndet till träd bör vara 2 meter.

GCM-handbok. Trafikverket. PDF

Uppdaterat 2021-01-27 med ett resonemang om förväntningar om hur andra trafikanter agerar i svängfesten.

torsdag 20 augusti 2020

Biltrafik är dumt

I generationer har vägnätet byggts ut för miljarder varje år. Ändå tycker bilkramare tycker att det är bilkö och för få parkeringsplatser. Miljövänner tycker också att det är för många bilköer, och föräldrar tycker att bilisterna kör så ohämmat att de inte vill låta barnen gå eller cykla till skolan. Ingen är nöjd, medan väglobbyn får ännu mer pengar.



Precis som helikoptrar och ubåtar är bilar tekniska vidunder. Med bil kan man färdas långt och ta med sig grejer. Men där helikoptrar och ubåtar används med måtta, finns inga sådana hämningar med bilar. Det leder till dumheter.

De flesta bilresor är onödiga. Varannan i Sverige bor inom fem kilometer från jobbet och varannan bilresa är kortare än fem kilometer. Det tar 20 minuter på cykel.
De flesta bilresor är kortare än en mil. Ecoprofile

Bilar tar för stor plats när de står still. De flesta kommuner har "löst" problemet genom att förbjuda hus utan parkeringsplatser. Det görs med så kallade parkeringsnormer eller parkeringstal, som gäller som krav för bygglov. Vill man bygga lägenheter eller lokaler i tätort måste man bygga minst det antal parkeringsplatser för bilar som kommunen har bestämt. Det tar mycket plats. Varje parkeringsplats på tomtmark tar 25 kvadratmeter, inräkat yta för att svänga i och ur rutan. Det är yta som inte kan avändas till bostäder, skolor, eller källarutrymmen.
Parkeringsnorm. Wikipedia.

En bättre lösning är att låta fastighetsägare och deras kunder bestämma hur mycket parkering som behövs. En annan bra lösning är att göra som i Japan, där alla som vill köpa en bil måste bevisa att de har ordnat med en parkeringsplats till bilen.
Learn from Japan! Reinventing Parking


Bilar är ytineffektiva även när de körs. Sextio personer får plats i en spårvagn eller på sextio cyklar. Åker de i varsin bil fylls en fyrfilig gata ett helt kvarter.


För att trycka in mer biltrafik i städerna har det byggts motorvägar. Den så kallade förbifarten som nu byggs i Stockholm blir en omväg för de som far förbi, eftersom den ligger för långt österut. För den som ska mellan Uppsala och Norrköping är det närmare via Enköping.


Ibland påstås att den omfattande biltrafiken behövs för glesbygden. Det stämmer bara delvis. För det första är glesbygden glest befolkad, vilket innebär att det inte blir särskilt mycket biltrafik i glesbygden även om alla glesbygdsbor kör mycket bil. För det andra bor de flesta glesbygdsbor nära jobbet. I Norrlands inland bor varannan inom tre kilometer från jobb, skola och butiker. Ett lätt cykelavstånd.
Regional tillväxt 2015. Tillväxtanalys

Biltrafik gör att föräldrar inte vågar låta sina barn gå eller cykla till skolan eller kompisar. Cyklandet till skolan har halverats sedan 1990-talet, trots att något fler elever bor inom cykelavstånd 1-5 km från skolan idag. Det beror till stor del på hjälmkampanjer och överbeskyddande vuxna, men det finns en sanning i botten. Två av tre omkomna cyklister blev överkörda av en bilist.
De korta cykelresorna blir allt färre. Trafikanalys

Det händer också att föräldrar kör över sina egna barn hemma på tomten. Då dessa olyckor inte sker på allmänna vägnätet så räknas de inte som trafikolyckor. De sorterar under transportolyckor. I USA sker knappt 100 dödsfall varje år där barn blir överkörda på tomtmark.
Nontraffic child fatalities by state

Varje år lägger svenska staten 60 miljarder kronor på budgetposten "Kommunikationer", som nästan helt går ut på att underhålla och bygga ut väg- och järnvägsnätet. Till det kommer alla kommunala pengar som läggs på trafik. Denna miljardrullning har pågått under hela efterkrigstiden, och ändå är det få som är nöjda med resultatet.
Utfallet för statens budget. Ekonomistyrningsverket

Miljardrullning år efter år. Få är nöjda. Ändå fortsätter det. Hur länge ska beslutsfattarna gå med på denna mentala inkontinens?

onsdag 27 maj 2020

Vadå "göra mig synlig"?


Se till att du syns - klä dig snyggt.

På svenska Bicyclings blogg uppmanas cyklister att "göra sig synliga" genom att ha knallgula kläder. Problemet är att bilister även mejar ner knallgula saker. Räddningspersonal i full reflexmundering blir påkörda och dör. Även hus blir påkörda, men det är för att de inte hade reflexväst på sig förstås.

Visserligen har cyklister ett ansvar att ha reflexer och lampor på cykeln efter mörkrets inbrott. Och visst kan det finnas knep som gör att man får extra uppmärksamhet. Men kanske är det så att antropologin har bättre svar på detta än vad bil- och reflexbranschen har. Varför inte ta på en snygg slips eller fin klänning, om man vill dra till sig blickarna?

Så syns du bättre i trafiken som cyklist
Det är inte för inte orange används så flitigt som varningsfärg i trafiken, så det är ett bra val även för cyklister, dessutom är orange väldigt ovanligt i naturen.

Räddningstjänsten agerar efter dödsolyckor. P4 Kristianstad

Bil kraschade rakt igenom hus – föraren allvarligt skadad. SVT Nyheter Småland

Se även en liknande kommentar till ett inlägg från Bicycling 2013:
Reflexhysteri: därför är det dåligt

onsdag 6 maj 2020

Bilister saknar inte pendlingen under pandemin


Cyklister saknar cykelturen mer än bilpendlare saknar bilturen. Klicka för större

Nu börjar det komma studier om hur det är att leva i en pandemi! I en ny studie har man via en webbenkät frågat folk hur det är att jobba hemma, och om de saknar pendlingen till jobbet. Nästan hälften säger att de är mer positivt inställda till att arbeta hemifrån än tidigare.

Nästan hälften saknar åtminstone någon del av pendlingen. Bilister var den grupp som saknade pendlingen minst. 55% av bilisterna saknade inte pendlingen alls. De som åkte kollektivt var något mer sentimentala, och de som gick eller cyklade saknade pendlingen mest. Hela 91% av cyklisterna saknade pendlingen, och något färre gående saknade promenaden.

Ettusen personer svarade på enkäten. De som ombads svara på enkäten skulle ha pendlat före pandemin och nu jobba hemifrån istället. Varannan svarande bor i Nederländerna, 70% har minst en mastersexamen i utbildning och 90% var mellan 18 och 54 år. Bilpendlare utgorde 27% av de svarande, och 7% (alltså en fjärdedel) sa att de saknade alternativ. Cyklister utgorde 30% av de svarande, bara 1% uppgav att de saknade alternativ.


Prognosmakare överskattar biltrafiken. Klicka för större


Alla trafikprognoser är inte överskattade. När järnvägen prognosticeras så är man pessimistisk. Klicka för större

Detta ger en alternativ förklaring till varför Trafikverket värderar bilisters tid så högt. Om Trafikverket vill bygga en motorväg så tilldelas bilisterna ett högt tidsvärde som gör motorvägen lönsam, eftersom bilisterna snabbt kommer fram på den nya fina vägen. Men om det ska byggas en järnväg så anser Trafikverket att tågresenärernas tid inte är så viktig, och därför blir järnvägen olönsam även om tågen kör fort och sparar mycket tid åt resenärerna.

Trafikverkets tidsvärderingar har väckt diskussion. Tågresenärer kan läsa en bok eller gå på toaletten, och därför gör det inte så mycket om tågresan tar lite längre tid. Bilister kan inte göra så mycket mer än lyssna på radion, och tiden i bilen kan inte utnyttjas till annat. Därför kan man anse att det är viktigare för bilister att komma fram fort.

Men detta resonemang fungerar åt två håll, så att säga. Om en bilist istället åker tåg så uppstår en massa tid på tåget för bokläsning eller annat. På så vis kan man säga att Trafikverkets värderingar sätter ett högt värde på att bilister byter till tåg. Undersökningen ovan kan sägas bekräfta Trafikverkets antagande att tiden i bilen är något man helst skulle vilja slippa.

Tyvärr får jag intrycket att politiker och tjänstemän som beslutar om vägutbyggnader ser lite förenklat på tidsvärdena och bara tror att bilisters tid är viktigare, och att alla vill köra bil. De prognoser som gjorts sedan 1990 visar att prognosmakarna konsekvent underskattat tågresandets ökning, och överskattat biltrafikens ökning.

Man kan få intrycket att de dumma resenärerna inte tycker om bil lika mycket som trafiketablissemanget har bestämt.

Länkar

What can we learn from the COVID-19 pandemic about how people experience working from home and commuting?

Studiemedförfattare Ori Rubin på twitter

Uppföljning av basprognoser för person- och godstransporter publicerade mellan 1975 och 2009

”Brister i forskarnas syn på höghastighetstågen”
Det innebär till exempel att tidsvinst för en långväga bilist i Sverige ska värderas nästan 50 procent högre än för en tågresenär.

tisdag 7 april 2020

Stort behov av upplysning om cykel



Sverige ligger efter flera europeiska länder på såväl cykling som cykelsäkerhet. De som ligger före oss har ingen hjälmlag. Klicka för större

Flera partier i Göteborgs kommunfullmäktige anser att det inte behövs någon folkbildning om cykel under pandemin: Men vi ser inte att en peppande cykelkampanj för 5 miljoner kommer ha större effekt på cyklandet än vad smittorisken av andra färdmedel redan har haft. Yttrande M, L, C, KD, S 2020-04-07

Uttalandet i sig visar på behovet av upplysning. Som ett exempel är det olagligt för barn att cykla utan hjälm i Sverige. En "peppande kampanj" bör därför upplysa om följande:

- Det finns ingen hjälmlag i Nederländerna, men det är ändå något säkrare att cykla där än i Sverige. Det visar att hjälmlagen inte har någon större betydelse för säkerheten. Den utgör ett onödigt hinder för cykling, såväl under som efter pandemin. Exposure-Adjusted Road Fatality Rates for Cycling and Walking in European Countries, figur 1

- När olyckan väl sker är cyklister inte mer benägna att skada huvudet än gående och bilister. Så var det på åttiotalet innan det blev vanligt med cykelhjälmar, och ökande hjälmbruk har inte påverkat det. Källor: No clear evidence from countries that have enforced the wearing of helmets. DL Robinson, British Medical Journal samt Traffic Safety Basic Facts 2017. Cyclists. EU-kommissionen (PDF) figur 14

- Cyklister lever längre. Detta eftersom hälsoeffekten är så mycket större än risken för död eller skador. Ju fler som cyklar desto fler liv kan räddas! Det visar en sammanfattning av forskningen gjord av ITF/OECD. Is cycling dangerous? ITF/OECD/Youtube

- Motion gör människor smartare. Anders Hansen gjorde en dokumentär om det på SVT i höstas. Din hjärna. Avsnitt 3: Fysisk aktivitet

- Motion ökar lungornas kapacitet, vilket gissningsvis är bra om man får coronaviruset.
Biologiska effekter av fysisk aktivitet. FYSS (PDF)
Efter veckor till månaders regelbunden aerob fysisk aktivitet är den maximala andningsminutvolymen vid maximalt arbete större, medan vid submaximalt arbete andningsfrekvens, tidalvolym och andningsminutvolym är påtagligt lägre. Det vill säga, lungorna blir starkare och man andas lugnare vid vila.

Hjälmlagen kan förstås inte slopas genom en kommunal kampanj. Men att den är kvar visar att det behövs en kampanj som upplyser om fakta.

torsdag 20 februari 2020

Respektera förbudet för trafik med motorfordon!


Att tillåta cykling mot enkelriktat ökar framkomligheten för cyklister, och påverkar inte trafiksäkerheten negativt. Detta enligt Transportøkonomisk Institutt, som till och med uppger att det tycks vara farligare att cykla med enkelriktat än mot. Väldigt få fordonsförare kör på en cyklist de ser rakt framför sig, faran i trafiken är när man inte uppmärksammar varandra.


Foto Krister Isaksson

För att skylta om att cykling mot enkelriktat är tillåtet brukar man i Sverige sätta upp skylten C3 "Förbjudet för trafik med motorfordon". I utlandet används istället den mer kategoriska C1 "Förbud mot infart med fordon", med tilläggsskylt att det inte gäller cykel. Detta eftersom bilister inte respekterar C3. Transportstyrelsen har meddelat att Sverige inte kommer följa de utländska exemplen.

Det bästa vore naturligtvis om bilister respekterade förbudet för trafik med motorfordon. Det slår mig att Transportstyrelsen gärna påtalar att gående ska använda reflex, trots att Trafikförordningen varken nämner reflexer eller klädsel. Det är också svårt att bevisa att reflexer hindrar gående från att bli påkörda. Tyvärr händer det att gående blir påkörda även i dagsljus.

Här skulle Transportstyrelsen kunna byta det tveksamma reflextjatet mot en behövlig kampanj om att bilister bör respektera förbudet för trafik med motorfordon. Det kan ju vara dina egna eller din grannes barn som vill kunna cykla till skola och kompisar utan onödiga omvägar.

Det förefaller som att Transportstyrelsen drabbas av en svårartad trögfattning så fort det handlar om cykling. Men det är såklart ändå möjligt att ta emot goda råd från allmänheten, och som tur är har vi TØI som kan bistå med fakta.

Transportstyrelsen säger nej till Stockholms cykelregler. Transportstyrelsen

23 personer omkom i oktobertrafiken på väg. Transportstyrelsen
Därför vill vi påminna om att använda halkskydd och reflexer när du går eller cyklar i trafiken. Reflexer gör att du syns bättre och kan rädda liv på oskyddade trafikanter.

Förbudsmärken. Transportstyrelsen

3.16 Envegsregulering. Trafiksikkerhetshåndboken, TØI
De gjennomførte studier og erfaringer tyder på at tiltaket samlet sett ikke medfører trafikksikkerhetsmessige problemer, men at tiltaket snarere tvert imot forbedrer trafikksikkerheten. Samtidig ser det ut til at det er mer farlig å sykle med envegskjøringen enn å sykle mot envegskjøringen.

Öppet brev till Transportstyrelsen om vidvinkelseende och högersvängsolyckor. Eriks blogg