Kärlek är att släppa rädslan! Bilden visar Arnold och Boris. Foto Andrew Parsons/Parsons Media
Trygghetsnarkomani och lättkränkthet är aktuella diskussionsämnen. Det tycks som att livet inte får befläckas och motgångar får inte finnas. Men saker kommer gå snett, även om man är försiktig.
Ett sätt att hantera det är att vända sig till religionen. Många problem bottnar i att man önskar att någon hade agerat annorlunda, och man har svårt att gå vidare. Det är svårt att förlåta. Vanligen ser man på förlåtelse som att A förlåter B. En präst berättade för mig en gång om förlåtelsens triangel, som går ut på att jag själv vill att Gud ska förlåta mina synder, att jag förlåter den som sårat mig, och att jag förlåter mig själv för min bitterhet. Jag gillar den modellen för den får förlåtelsen att kännas mer som en befrielse än ett krav. Om någon sårar mig om och om igen kanske jag väljer att inte förlåta, men genom att tänka på triangeln kan jag åtminstone gå vidare.
The Forgiveness Triangle
Måste jag förlåta min mamma? - DN
Problemet är snarare att vi förlåter för ofta och för tidigt därför att den sociala normen idag närmast kräver det av oss, och inte därför att vi genuint vill göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar