Paris Gare de Nord. Härifrån går TGV-tåg till fyra europeiska länder. Foto Jan Ramroth. fr.wikipedia.org/wiki/Gare_de_Paris-Nord
Paris Gare de Nord är Europas näst största station efter antal resenärer. Stationen anlades 1846 och har byggts ut i omgångar. Härifrån kan man åka i 300 km i timmen och utan byte till Amsterdam på drygt tre timmar, Bryssel (drygt en timme), Köln (drygt tre timmar), London (drygt två timmar) med flera.
Stationen illustrerar fint hur järnvägen kan byggas ut etappvis, även när det gäller högfartståg. Ibland får folk för sig att allt måste byggas på en gång, för att tågen ska gå riktigt fort. Men så gjorde man inte för banan Paris-London, utan där började TGV-tågen gå så fort kanaltunneln var klar 1994. Man körde alltså hela vägen till London trots att det skulle dröja ytterligare tretton år innan allting var klart på den engelska sidan. Det gick ju faktiskt att köra på de gamla spåren under tiden, och då gjorde man det. Resan tog då tre timmar. År 2003 blev ena halvan av nya banan klar på engelska sidan och då minskade restiden till knappt 2.40. År 2007 blev sista biten klar och då minskades restiden ytterligare till 2.15.
Varje etapp är alltså värdefull i sig. Stationerna finns redan och det finns ett omfattande järnvägsnät att köra på. Att satsa på högre hastighet på några avsnitt är inget vågspel utan ett förnuftigt sätt att gradvis förbättra nätet. Järnvägen är ett ytsnålt, energisnålt och trafiksäkert transportmedel, som förtjänar lite kärlek och omvårdnad.
Se även tidigare inlägg: Glastak för järnväg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar