Det är kanske bäst med goda exempel, men idag måste jag hänga ut ett dåligt exempel. I Stockholm är det numera folkpartiet och moderaterna som styr tillsammans.
De har tagit bort cykelfilen på Götgatan. Direkt från protokollet:
Längs Götgatan, från Tjärhovsgatan fram till Noe Arksgränd, är det i dagsläget två parallella cykelbanor. Resterande sträcka på Götgatan har cykelbanor i huvudsak på trottoarerna. För att öka framkomligheten uppdras kontoret att ta bort de cykelbanor som ligger i vägbanan längs hela Götgatan.
Kontoret uppdras därutöver att förbättra framkomligheten längs Hamngatan genom att utreda möjligheterna för att signalreglera alternativt ta bort övergångsstället utanför NK samt att flytta taxizonen till entrén vid Regeringsgatan.
Min kommentar: "Parallela cykelbanor" betyder vad jag förstår en i varje riktning! Det här ökar inte framkomligheten ett jota, för någon. Om fler bilister tar cykeln så ökar ju utrymmet för de bilister som blir kvar.
Och hur ökar framkomligheten genom att man tar bort övergångställen? Det ökar ju bara barriärerna i stan. Alla går, men inte alla kör bil.
Tidigare ville alliansen flytta cykelfilerna till smågatorna. Trafikkontoret påpekade då att cyklister precis som alla andra tar genaste vägen. En realitet som krockar med bilkramarnas vision om "framkomlighet".
Borgerlig cykelpolitik kräver cykelförbud